Aftonbladet – 28 juni 1864, sida 2

så fort som möjligt. Jag säger dig att den der pojken inte har sin like i hela kejsardömet. Jag skall se honom säsom kämpe på amfiteatern och såsom den förste fäktaren i Rom, innan ran ger mig tresvärdet med silfverfästet och lägger gamla Hirpinus på hyllan. Jag skall då med nöje draga mig tillbaka, ty jag lemnar en rask och duktig karl i mitt ställe.? Bra kraxadt! svarade Manlius, icke synnerligt belåten med det ringa värde man satte på hans egen skicklighet. Om man finge tro dig, så funnes det inte mer än en ladiator i Rom, och vore vi då alla underägsna denna unga valp derför att han likasom du, bara rusar vildt på och har temlien bastania muskler i armen.? Man visar sig intE vara någon god fäktare genom att rusa blindt på likt en tjur och taga mer än man ger?, anmärkte Euchenor, som lyssnade på samtalet med korslagda armar och ett uttryck af ytterligt förakt i sitt vackra ansigte. Hans hugg falla emellertid tätt och hastigt som hagel, och Lutorius flyttar sig ur stället för hvarje gäng som den unge mannen gör ett anfall, anmärkte den hederlige Rufus, som icke hade en gnista af hvarken fruktan eller afundsjuka i sin natur, och som ansåg sin befattning endast och allenast såsom ett yrke hvarigenom han kunde tills vidare förtjena dagligt bröd åt hustru och barn, och möjligen ett framtida oberoende med en egen vingård på andra sidan Apenninerna, så vida han lyckades undgå en våldsam död på amfiteatern. Han är en rask fäktare, men ban har ingen skola?, tillade Euchenor, och såg sig derpå omkring med minen hos en person som afslutar ett samtal medelst ett oemotsägligt argument. irpinus skälfde af förtrytelse; men hans vältalighet stod för ingen del i förhållande ill hans kroppsliga gåfvor, och han hade cke så lätt att finna ord att uttrycka sina från de andra olika tankar och sitt förakt för. deras omdömen. För öfrigt var ett