Sydstatsängfartyget Alabamas strid med unionsångfartyget Kearsage utanför Cherbourgs redd. Tidningen La France meddelar följande: utförligare underrättelser om dennå strid, i hvilken Alabama förgicks. Alabama, som lupit in i Cherbourg för att intaga stenkol; hade af Kearsage, som följt det, erhållit bestämd utmaning till en sjöstrid, hvilken antogs söndagen den 19 på f. m. Kapten Semmes på Alabama samlade kl. 8 på mor-. gonen hela sin besättning på däck och höll ett eldigt tal till densamma: Ögonblicket är kommet, nu gäller det seger eller död! Han besvarades med hurrarop för sydstaterna, för Lee och hans arm, för Frankrike och denna högsinnade nation, som ensam på opartiskt sätt utöfvar neutraliteten!? Dagen förut hade kapten Semmes låtit trycka ett långt memorial; hvari han mot den engelska pressens anklagelser förklarade, att han aldrig anfallit andra än nordamerikanska fartyg, hvilkas besättningar alltid behandlats menskligt, och att fortygen blifvit uppbrända endast derföre att han ej vetat hvart han skulle föra dem, enär de konfedererade hamnarne voro blokerade och de engelska obilligtvis voro stängda för honom. Detta memorial, som skulle utgöra ett rättfärdigande för Alabama, ifall det dukade under i striden, deponerades tillika med skeppshandlingarna i Cherbourg. På söndagsförmiddagenjkl. 129 satte sig det till strid färdiga Alabama i rörelse och löpte ur redden ut på öppna jön. Franska pansarfregatten Couronne jljde det för att se till att fortygsduellen ieke måtte försiggå på franskt farvatten. Hela Cherbourg befaun sig på stranden; hamn, vågbrytare och alla höjder voro fullsatta af menniskor. När Alabama hissade sydstatsflaggen och helsade med en kanonsalfva, utbröt ett ofantligt jubel på stranden; ty, säger La France, folkets sympati var uppenbart för sydstaterna?. KI. fram emot !210 hade Alabama aflägsnat sig 9 sjömil från Cherbourg och ankommit inärheten al Kearsage samt gick genast löst på detta i uppenbar afsigt att äntra det. Unionsångfartyget förstod denna manöver och vek undan. Derpå började kanonaden, som fortfor med stor bäftighet en och en half timma, tilldess Alabama fick ett skott, som, gick tvärsigenom ångpannan och gjorde maskinen obrukbar. Nu återstod ingenting annat än att gå under segel för att med en svag nordvestvinds hjelp uppnå franskt farvatten. Men brisen var för svag, fartyget kom ej ur fläcken. När Kearsage märkte detta, fördubblade det sin kanonad och söndersplittrade bagbordssidan på Alabama på 12 fots längd tätt öfver vattenytan, så att vattnet strömmade in i rummet och skeppet småningom sjönk. Sydstatsflaggen svajade på stormasten, tilldess hafvet till-löt sig äfven öfver denna. Besättningen på Alabama uppfiskades af engelska ångjakten Deerhound, kapten John Lancaster. Äfven Kearsage tog några af dem ombord. Couronne var för långt borta, men satte ändock ut några båtar. Kearsage vände härpå om till Cherbour och gick der för ankar bredvid ånglinieskeppet Napoleon. Det hade också lidit icke obetydligt, tolf kulor sutto i riggen. Alabama hade haft 134 man och 19 officerare ombord. Fartygen hade skjutit 130 skott hvardera. Kearsage skall ha haft 22, Alabama blott 16 kanoner. Alabamäås sårade fördes till sjukhuset i Cherbourg. Kapten Semmes är sårad i venstra handen. Times meddelar en kort berättelse af kapten Lancaster på Deerhound, hvilken i hufvudeaken öfverensstämmer med ofvanstående och meddelar dessutom: Alabama öppnade elden kl. 11.107. Fartygen befunno sig på en engelsk mils afstånd från hvarandra och gjorde under kanonaden 7 hela cirklar på ett afstånd af !(1—!2 engelsk mil. Kl. 12 fissade Alabama segel och vände mot land. Kl, 12,30 började fartyget sjunka och 20 minuter derefter var det försvunnet. Deerhound tog upp 40 man från Alabama, bland dem kapten Semmes och 13 officerare, samt gick med dem kl. 1 till Southampton. Kearsage och en fransk lotsbåt har uppliskat de öfriga. Alabamas förlust i besättning är 6 man, som dödats, samt en officer och en man, som drunknat; 16 man blefvo sårade. Enligt Monitören skall Alabama ha blifvit gjord oduglig till etrid derigenom att propellern splittrades. Skogsskötseln. Sammandrag af skogsstyrelsens berättelse om Adardeweno ach domuinder ludaade omdornion