Aftonbladet – 25 juni 1864, sida 3

sydöstligt löpande Charles-City-vägen, Lyckas denna manöver (enligt underrättelser af den 10 har detta redan skett genom unionisternas operation söder om Jamesfloden), så kan han tillika sätta sig i förbiadelse ned den vid Bermuda-Hundred och City-Point för skansade Butler, och beherska den från Petersburg till Richmond förande jernbanan, under det han kan förstöra Danvillerjernbanan genom kavallerioperationer. Men dessa båda jernbanor äro de enda kommunikat:onsleder, hvilka möjliggöra för de konfedererade att underhålla en talrik här. Här tvifjar man ej mera på Grants slutliga seger, emedan rebellerna ej mera göra något inryck på unionssoldaterna med sina anfall massa, och de luckor striderna göra dagigen fyllas genom nya förstärkningar. Det kommer slutligen blott derpå an, hvem som ängst kan hålla ut, och derföre skola äfven unionsregeringens rikliga militäriska och inansiella resurser göra slag i saken. Grants örluster hafva dock varit ganska betydande. inbegripna de trupper, hvilkas tjenstetid gått till ända och hvilka derföre återvändt em, har han sedan den 1 Maj sett sina eder minskats med 60,000 man, och hela hans infanteri uppskattas nu blott till 75,000 man, hvaruti de sednaste talrika förstärkningarne lock ej äro inbegripna. Hans styrka är således ej så betydligt öfverlägsen rebellhärens, isynnerhet som den sistnämnda befinner sig i defensiv ställning bakom sina förskansningar. I södern hafva de gynsamma underrättelserna från Sherman bekräftat. Efter den sista segerrika träffningen vid Alatoona hade neral Thomas intagit Marietta. Öfverallt ir fienden i denna trakt tillbakakastad af le framträngande unionstrupperna, så att lessa närmat sig sitt mål Atlanta utan stora förluster.