Aftonbladet – 22 juni 1864, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Lufijernvägar. Läsaren torde kanhända fråga sig hvad härmed menas. År det sådana jernvägar på hvilka bantågen drifvas med komprimerad lutt, eller äro de rent af, som namnet tillkännagifver, jernvägar som gå i luften? Huru otroligt det låter, få vi verkligen förklara att det är den sednare kategorien som här är fråga om. Det är en mr Robin, en person, något i samma väg som hrr Olivo och Louis Figuier, men de till en skicklig vetenskapsman — ömsevis f ker, mekaniker, naturalhistoriker och geolog — som uppfunnit detta slags jernvägar, hvilka verkligen synas värda uppmärksamhet om praktiskt utförbara, om också blott då det är fråga om att transportera passagerare och gods uppför höga berg. Robin har närmast föreslagit att använda detta slags jernväg uppför den branta sluttningen af berget Rigi vid Zugsjön i Schweiz. ngbåtar föra ständigt en stor mängd passagerere till foten af detta berg, uppför hvilket de resande sedermera måste begifva sig under en tre timmars mödosam vandring. En vanlig jernväg skulle a en omöjlighet på de understundom i 45 graders vinkel stigande bergssluttningarne; M. Robins luftjernväg skulle deremot mycket väl kunna anläggas uppför densamma. . Konstruktionen af dessa luttjernvägar är fölande: 7 Tvenne rader skenor, nedåtvända i stället för att vara vända som på vanliga jernvägar, hvila på höga träställningar, närmast liknande galgar. som på 20 till 30 fots mellanrum sträcka sig uppför berget. Vid en vanlig luttballong är ett slags kupe fästad i hvilken de resande stiga upp. Öfver taket af kupen äro fyra hjul. passande i det nedåtvända jernvägsspåret. Då man skall begynna resan släppes ballongen lös och skulle draga med sig kupen upp i lutten, om icke denna hindrades från en dylik färd genom de mot skenorna tryckande bjulen. Då dessa skenor emellertid luta uppåt drager balongen kupten med sig utefter skenorna, tills man på be s topp nått målet för sin re: Det tillgår alldeles på omvändt sätt mot vanliga jeruvägar. Om man ställer en banvagn i sluttningen at en jernväg, börjar han, till följd af tyngdkraftens dragning nedåt, att gå utför sluttningen. Om man släpper lös mr Robins inrättning på den för densamma inrättade banan, börjar den, till följd af ballongens dragning uppåt, att gå uppför banan. För att sedennera få denna nya fortskaftningsapparat att åter gå nedför berget. behöfver man blott belasta kupen med sten, så att dess vigt blir större än ballongens lyftkraf den börjar då gå utför banan af samma skil som den förut gick uppför densamma. Ballongen behöfver således aldrig tömmas, utan har man blott att ersätta den gas. som genom möjliga otiätheter gär förlorad. Man beräknar att man med denna nya uppfinning, som för öfrigt icke medför någon fara, skall på en fjerdedels timma kunna bestiga det nyssnämda 2000 fot höga berget. — Ett nytt slags vansinne. Progres de F Oise berättar, alt följande tilldragelse egt rum i Compiegne. En betjent, som fyrå månader tjenat hos hr A.. hade alltjemt varit mycket tystlåten och ej när mat sig sitt herrskap på det sätt som gör tjena: rens förhållande i någon mån likt vännens. Fa miljen led deraf, och fastän han med största noggrannhet uppfyllde sina åligganden. tillsades han att se sig om efter en annan tjenst Det tillades att han finge stanna tills han funnit en passande plats. men man lät honom tillika veta, att man ej ville behålla en betjent. som såg så missnöjd ut som cn dhund. — Plötsligt smilte den stackars karlen i tårar och han påstod klagande att han aldrig älskat någon så högt som sitt nuvarande herrskap, och att hans känsla för detsamma verkligen liknade en hunds. Han gick men kom efter några minuter tillbaka å fyra fötter och talade cj mer utan skällde, tjöt och betedde sig alldeles som en hund. Han hade blifvit vansinnig. Kokerskan ropade på hjelp; familjen samlades kring honom, trös ale honom och löfvade honom af fa stanna qvar. Han salte sig och blef orörlig en stund. För att ge hans ider en annan riktning gaf kokerskan honom ett fat, som han skulle bära in i matsalen, hvarest familjen var samlad jemte några vänner. Han satte fatet på gollvet, lade sig åter på fyra fötter och började äta ur fatet. under det han morrade, skälide och hotade att bita en liten hund som made sig för att deltaga i måltiden. Man föreställer sig det intryck, som detta måste göra på de kringstående. Herm i huset skyndade dit, tog honom i handen reste honom upp och sökte lugna honom och återkalla honom till sina sinnen. Han bad honom sätta sig och gat honom ett glas vin. men i sfället för att dricka om en menniska, betjenade han sig likt en hund af sin tunga då han drack. Den återstående delen afaftonen tillbragte han med att bete sig som en galning. Han gömde sig i vinklar och vrår och såg omkring sig åt alla sidor som såge han syner. Hela natten Tåg han på knä, utan att kunna förmås att lägga sig och talade osammanhängande ord. blandade med skä lande. Han visade dervid i tankar och utt en tygellöshet, som framställde menniskosj i ett eget ljus. Följande morgon observerar man honom noga. Han öppnar dörren och går ut på gatan. lägger sig åter på händer och fötter och börjar att skälla på de förbigående och kratsa ijorden, så att hans naglar bli blodiga. Man låter honom åter gå in, men han smyger sig ut och försvinuer. agen förflyter under efterforskningar för att finna honom, och bekymret blef stort, då detta ej lyckades. Men morgonen derpå återkom han trivilligt och ensam och det visade sig att han sprungit tjugo mil. men att han återfått under den långa resan sitt förnuft. Vansinnigheten hade besegrats af an rängningen, den fria luften och ensamheten. — Zoelogiska trädgården i Köln, hvilken ä den rikhaltigaste i Europa näst efter Londons och Amsterdams, innehålier bland annat 30 olikt I fyrfotade rofdjur, 10 af bjortar, 7 afnöt af apor. 20 af änder, 16 af gäss samt flera olika arter af hägrar, fasaner och påfåglar Dödligheten bland djuren var under förlidne år srelsevis obetydlig. En lejoninna dukade under för lunginflammation: man tror att hon möjligen skulle ha kunnat räddas genom en åder låtning, men hvem skulle väl haft mod att be visa djurrikets sjuka drottning denna kärlekstjenst. Af de båda girafterna föll den ena ofier för klimatet. under det att deremot n:r tyckes trifv srträffligt. (I förbigaende må nämnas att den 28 sistl. Maj anlände till zoologiska trädgården i Berlin ett exemplar af detta i Iefvande tillstånd i Europa sällsynta djur, hvilket dock redan nägra dagar deretter afgick med döden). Den afrikanska strutsen, som befinner sig i Köln. ädrog sig, tack vare den fuktighet som uppstod genom Khenfiodens stigande, en stark törkylning, som slutade med döden. Den amerikanska strutsen deremot erhöll under året en afkomling, hvilken dock bortgick i späd ålder, men för närvarande ligger honan åter på ägg. allmänhet har fortplantningen både bland djuren och fäglarne slagit sädeles väl ut. nerhet med den svarta svanen Cygnus atratus, hvilken redan vunnit isk ryktbarhe 2 -—