Aftonbladet – 20 juni 1864, sida 3

nad — likväl icke så helt och hållet dold att man icke kunde se ett fernissadt hörn: och man behöfde icke några länga böner för att 1å målaren att så småningom afslöja alla sitt verks skönheter. Der aktade en bildhuggare noga konturerna af sin modell, inlindad i dess våta kläde, från att komma i beröring med de kringstående, och skördade ära för de hemlighetsfulla skönheterna hos ett arbete, hvilket, om det hade afslöjats, måhända hade gäckat den väntan man nu kunde läsa i de girigt forskande blickarne. I en vrå stod en juvelerare, hällande i handen ett präktigt halsband af erlor och rubiner, förfärdigadt på patricierns befallning, och på en gång viltnande om handtverkarens skicklighet och köparens frikostighet. I ett annat hörn väntade cn slaf af simpelt utseende, med nedslagna ögon och ett sjukligt, pussigt ansigte, men dock med en vigtig min, som tycktes säga, att han var säker att snart blifva mottagen, något som äfven var ganska troligt, i betraktande deraf att han har bud och helsningar från en fal skönhet till beundraren, som betalade sin välkomna tribut i guld. Parasiter och smickrare trängde sig fräckt fram i midten ef rummet, likasom om de hade rättighet att vara der, medan hederliga män, väderbitna och härdade af arbete samt suckande efter de friska fläktarne i Tibur eller Preneste, blyga och skygga höllo sig på afstånd, ehuru de endast hade kommit för att begära betalning för sitt arbete. Närmast förhängena, som dolde sängkammaren, stod en smutsig slaf, bestänkt med fisktorgets orenlighet, och utandandes en lökåänga, som röjde en vid krets ät honom äfven i en romersk hop; men den skälmen kände alltför väl värdet af hvad han hade att meddela, och visste att det skulle bli med nöje mottaget af tribunen. Det ver också ingen mindre vigtig underrättelse, än att en murena om nära sex markers vigt hade blifvit fångad den föregående natten, och att en så frikostig patron som Placidus först skulle erlyudas att köpa den för tusen ges