Aftonbladet – 20 juni 1864, sida 2

sig vid Leipzig och följde general Wielohorwski till Paris. Efter kejsarrikets fall återvände han till Polen och drog sig. tillbaka till sina egendomar. 1825 valdes han till deputerad och kämpade i fem år under den nationella oppositionens fana. Revolutionen den 29 Nov. 1830 kallade honom åter under vapen. Han erhöll af generalissimus Skrzynecki befälet öfver en kavalleribrigad, hvilken tog en vigtig del i slaget vid Kuflew mot fältmarskalken Diebitsch. Sedermera var han anställd vid general Gielguds kår och gjorde hela fälttåget i Lithauen. När hans chef beslöt gå öfver på preussiskt område, vägrade han följa onom och förde sin division midt igenom de ryska linierna tillbaka till Warschau. Der mottogs han med största entusiasm, och landtdagen förklarade genom ett dekret, att han gjort sig väl förtjent af fäderneslandet. Hans vänner ville nu göra honom till diktator, men detta kostade honom hans popularitet och hans kommando. Elter den polska resningens kufvande begaf sig Dembinski till Frankrike, der han skref några arbeten öfver de militära händelser, i hvilka han tagit del. Vid den ungerska revolutionens utbrott ingick han i magyariska regeringens tjenst. Den 5 Febr. 1845 erhöll han af Kossuth högsta befälet öfver alla de insurrektionella trupperna. Han uppgjorde en ny plan till fälttåget, men kunde ej förmå Görgey till lydnad; dennes fördröjda ankomst förorsakade, att bataljen vid Kapalna förlorades. Tvungen att retirera öfver Theiss, nedlade Dembinski sin makt. Hans plan att förena Ungerns sak med Polens och att göra en expedition till Galizien antogs ej, hvarföre han vägrade att mottaga befälet öfver den ungerska nordarmån; men då ryssarne närmade sig, antog han generalqvartermästarebefattningen under Görgeys efterträdare Messaro och ledde armöns återtåg till Szegedin, dit regeringen flytt. Efter Kossuths afskedstagande och Görgeys kapitulation i Vilago följde han alla de förnämsta insurrektionscheferna till Turkiet och lät af franska regeringen reklamera sig såsom fransk undersåte. Från 1850 vistades han nästan ständigt i Paris, just icke i lysande omständigheter.