Underrättelser från Danmark. Riksrådet är genom kungörelse af den 13 dennes sammaunukalladt till den 25 Juni i Köpenhamn. Re aktionen af Dags-Telegraphen? har från en tillförlitlig person mottagit följande underrättelser om det engelska Alexandraoardet, men vill icke gå i borgen för alla detaljerna: Det var en irländare, O Leary som fattade iden att uppsätta en trupp af irländska frivilliga för att bistå Danmark. Han begärde af danska regeringen endast att den skulle afhemia truppen från Cork med ångbåt. Då han härom vände sig till regeringen fick han af konungens ötverhofmarskalk ett afslående svar i mindre lyckad form. OLeary lät dock icke afskräcka sig, utan har nu sjelf ankommit till Köperhamn för att arbeta för sin plan. Han har först vändt sig till konungen, men, då denne nekat honom audiens, till krigsministeren. Han uppgifver sitt garde nu hafva vuxit till 1000 man, hvaraf 100 äro ryttare och de öfriga öfvade skarpskyttar. Ibland dem äro 25 officerare i engelska armen, hvilka till och med förbundit sig att der taga afsked om permission nekas dem. Hr ÖLeary lofvar ytterligare 1000 man. Underrättelserna från Slesvig och Jutland gifva vid handen, att man i det preussiska lägret varit betänkt på, att, om vapenhvilan ej blifvit förlängd, genast den 12 d:s i Sundeved tillgripa offensiven mot Als och måhända försöka att gå öfver till denna samt sätta sig deraf i besittning, i hvilket fall det är föga sannolikt, att Preussen skulle ingått på någon eftergift af sitt delningeförslag. Redan den 7 och 8 d:s satte sig de preussiska sydtrupperna i Slesvig uli rörelse mot Sundeved, men fingo sent på aftonen den 9 order att göra halt och tillsvidare stanna, der de beiunno sig. Den 7, 3 och I började de preussiska trupperna i Jutland att sätta sig i rörelse och begifva sig söderut, och på den sednare dagen utrymdes, bland andra platser, Aalborg. Den 6, 7 och 8 d:s marscherade ansenliga truppafdelningar genom Flensborg norrut, allt till Sundeved. De slesvig-holsteinska tidningarne äro förbittrade öfver att borgerskapet i Flensborg icke trakterade de tappra, herrliga krigarne. Bland militära reqvisita, som transporterats norrut, nämnes äfven en pontonträn om 60 stora jernbåtar, hvars begagnande för öfvergång af Alssundet synes vara otvifvelaktigt. Under sitt vistande i Aalborg hafva de prenssiska trupperna från den 6 Maj, då staden besattes af fienden, och till den 19 Maj erhållit varor och förplägning från staden och Jänet till ett belopp af 39,422 rdr rmt, hvaraf dock omkring 22.000 rdr blifva betalda. Till Köpenhamn har anländt en del värnlietiga trån Nordoch Mellan-Slesvig, hvilka flyktat hemifrån af fruktan för den i Slesvig förestående utskrifningen, hvilken säges skola ske för den stesvig-holsteinska armen?, men allmänt antages bli föranstal. tad af preussarne, för att de utskrifna må kunna bli instuckna uti den preussiska armån. Augustenborgaren befinner sig nu åter i sitt hotell i Kiel hos sina trogna undersåter, hvilka emottogo honom vid ankomsten med flaggor och kransar. De goda tyskarne hafva erhållit som lisa för sitt vid Helgoland lidna nederlag en massa medaljer tför vid Helgoland visad bravourt. errikiska kejsaren har nemligen låtit utdela 5 guldmedaljer, 11 siltvermedaljer af första och 74 af andra klassen, inalles 90 af hvilka de 55 fördelats bland besättningen å Schwarzenberg och de 35 tillfallit de tappra å ?Radetzky?. vm NORGE. Att kavalleriet hemsändes från lägret på