Aftonbladet – 15 juni 1864, sida 2

behöfver jag väl veta mera än att det efte; döden hvarken finnes fröjd eller smärta? ?Och är inte lifvet med alla dess växlin gar alltför ljuft för att förloras på sådansg vilkor som dessa?? frågade gubben. ?Ai du nöjd med att tro att dina steg, likt dens som vandrar i flygsand, skola komma at fyllas och utplånas efter dig då du passe rar din väg fram? Kan du uthärda den tanken att en morgondag af mörk och änd:. nalt en gång måste komma? Döden må. ste verkligen vara förfärlig, om detta är dir ötve gelse och din tro.? Döden är aldrig förfärlig för en lappel man?, svarade Esca. En britt behölvel inte bli lärd huru han skall dö med svärde: i hand. Du anser dig vara tapper?, sade Cal chas, i det han tankfullt betraktade der andras stigande färg och blixtrande ögon. SAck, du har inte selt mina kamrater dö. i annat fall skulle du veta utt det fordras onting bättre än mod för det kall vihsg att fylia. Hvad tänker du om svaga qvinnor, veka, darrande jungfrur, utmattade ad ansträngning, utmärglade af hunger, försmäktande af hetta och törst, hvilka, då de utföras för att uppslukas af vilda djur, el. ter för att lida långvariga och rysliga qval, likväl hela tiden le i stilla och lugn för. nöjsamhet, då de se framför sig det hem till hvilket de hasta, den seger som om några få timmar väntar dem? Hvad tänker du om de höfdingar, under hvilka jag tjenat, hvilka hit i Rom, i äsynen af Ceesar och hens makt, häldade sin herras ära och dogo för hans ock utan knot eller klagan? Jag var med Petrus, skall du veta — Petrus leeru, om hvilken menniskoma ännu i duz tala och om hvilken man i kommante sekler aldrig skall upphöra att tala — han satte sin enkla tro mot Himons mg ska konster, och jag säg trollkarien strte till marken lik en trälfad gam. Jagvar närvarande då den grymmaste och nedigaste af Öeesarerna, vid sin återkonstfrån expeditionen till Grekland, der hms syckPA Fm rn rea