Aftonbladet – 14 juni 1864, sida 2

iakttagen; och fabrikanten är endast fabrikant samt åtnöjer sig med mycket måttlig vinst för sjeltva fabrikationen. Derföre behöfver han ett mindre förlagskapital och kan uteslutande epna sig åt sitt yrke. Huru annorlunda förfara icke våra sveneka fabrikanter. De icke allenast utöfva fabriksyrket, utan drifva derjemte handelsrörelse både för import af råämnen och för distribution kring hela landet af sin tillverkning. Stundom äro de tillika skeppsredare, för att verkställa importen i egna fartyg, och öppna till och med minutbodar för försäljning alneller skålpundsvis af sina tillverkningar. De vilja i sin hand hopa vinsten af alla dessa olika förrättningar. Att för en sådan mångfaldig affärsverksamhet ett stort förlagskapital blir erforderligt är helt naturligt, men icke må brister i våra kreditlagar derföre gilvas skulden. Långt menligare följder, än behofvet al Istort förlagskapital, härflyta emellertid at de svenska fabrikanternas allt för mångsidiga affärsverksamhet. Det är nemligen oförenligt med en vanlig menniskas förmåga, att väl sköla så många olikartade industrigrenar, af hvilka hvar och en för sig tager i anspråk odelad kraft och uppmärksamhet. Den ena eller andra måste efterj sättas och den deraf oundvikligen härflytande förlusten medtager måhända hela vinsten af det väl skötta. Endast genom onaturliga skyddslagar har det varit möjligt att uppehälla en sålunda missriktad industriel verksamhet, hvilken, just derföre att den icke kunnat rätt skötas, antagligen ganska väsendtligt bidragit till inrotande af de felaktiga kreditbruk, som, mera än verkliga brister i kreditlagarne, påkalla snar och kraftig omskapning. Huru skall man också kunna begära, att en man, som från ungdomen genomgått alla arbetsgraderna t. ex. i en yllefabrik — och utan en sådan käirokurs blir han icke en kunnig fabrikant, som ständigt följer detta yrkes utveckling — tillika skall hafva inhemtat och kunna oafbrutet följa handelns och produktionens vexlingar på alla verldens platser, derifrån yllefabrikerna nu mera hemta sina råvaror, samt derjemte känna handelsrörelsens gång och personernas ställning i hvarje landsort, der hans fabrikat skall afsättas. Men känner han icke och kan han icke med oaflåtlig uppmärksamhet följa allt detta, så måste han blifva underlägsen i ena eller andra hänseendet: och han felar antingen vid sina materialuppköp eller vid sin fabrikation eller vid sin varuförsäljning, kanske oftast vid alla d operationer, af hvilka den ena naturligen inverkar på den andra. Sålunda lemnar en sämre eller i förhällande till sin godhet alliför dyrbar ullsort ett sämre eller för dyrt kläde; och den misslyckade varan kan endast genom eftergifter i pris eller betalningsvilkor föryttras; hvaraf slutligen följer underlåtenhet 1 liqvider och slapphet vid deras utkräfvande. Fullkomligt erkännande att äfven i vårt land tinnas fabrikanter med framstående intelligens och affärsskicklighet och hvilka vi tilltro både förmåga och medvetande af sin kraft att utan skyddssystemets vacklande stöd uthälla täflan med andra länders industriidkare, hafva vi likväl alltför många faktiska bevis, huruledes fabriksindustrien, till följd af skyddssystemet, här ansetts kunna bedrilvas och bedrifvits med riklig vinst utaf personer, helt och hållet okunniga både 1 sjelfva yrket och till och med i vanliga aflärsförhållanden, för att icke våga det påståendet, att det hittills mera varit -beskattningen ä svenska folket än den skäliga belöningen för intelligens, företagsamhet och arbetsamhet, som inom fabriksindustrien grundlagt beräkningarne på en lätt förvärfvad riklig utkomst. — Minst kan detta vara obekant inom v sta fabriksstad, der personer af skilda stånd och sysselsättningar, för yliefabrikationen fullkomligt främmande, endast behö:t uppsätfa nåtolar och lega några arbetare, för säsom välbeställda fabrikörer hemta rikliga frukter af ett föga bekymmersamt lit. Låtom fabrikanten sköta sin fabrik, säsom den bör skötas; låtom skeppsredaren, importören och varuhandlanden ita de till hvarderas yrke hörande förrättningar, isom de böra skötas: ja, lemnom allt ärligt arbete åt fri täflan, som bättre än alla lagar reglerar näringsverksamheten; och lätom det ven af herr ?J. A. Abg? så vältaligt utdömda skyddssystemet ju förr desto heldre faHa för vetenskapens och erfarenhetens oemotståndliga makt? — och våra kreditlagar skola befinnas bättre än sitt rykte: svenska folket, befriadt från onaturlig beskattning till en konstlad industri, skall villigt aflägga dåliga kreditbruk och lifligt glädjas ötver inhemsk närings sjelfständiga utveckling; och ur den återställda rättvisan emot alla samhällets medlemmar skola spira nya krafter till fosterlandets lycka och för-. kofran. : K. M:t har under den 13 sistl. Maj förordnat, militärattachen vid dess beskick-. ning i Brissel, artilleristabsofticern, kuptenen vid Svea artilleriregementet C. E. af! 1 1 Klercker att tills vidare vara attachee vid: dess beskickning i London.