lopp, hvaröfver vattnet fritt får rinna då dess höjd, efter nuvarande skala, öfverstiger 14,5 fot. A andra tider går vattnet endast genom en mindre öppning i förstnämnde sund, hvars genom;släppningsarea bör göras jemförelsevis liten I förslagsvis 1000 qvadratfot?), på det att. vid It. ex. långvarig torka och lågt vatten i Saltsjön, ; Mälarens vattenmassa desto bättre skall kunna bibehållas vid ofvannämnde medelstånd, 2:o Norrström och planen emellan slussarne i BPRrensas, det sednare till ett medeldjup, som tillåter de största fartyg, som kunna uppkomma på strömmen, att jemväl inlöpa i Mälaren. Härligenom lemnas nödigt utlopp åt det vatten, som vid flodtiden rinner öfver de nyssnämnda bräddafloppen, likasom uppsjön, med en fiera gånger större öppning att löpa igenom. måste förlora sin nu understundom egande våldsamhet, och en sjelfreglering af vattenhöjden sålunda uppkomma. as Det torde lätt inses, att på detta sätt skiljaktigheterna emellan de båda vattenstorna blifva I under vanliga förhållanden nedbringade till en obetydlighet, ty Saltsjöns medelhöjd har, under Ide sednaste 38 åren, varit 13.s fot. hvarutöfver eller under den endast tillfälligtvis fluktuerat mer än 0,3 fot; under det Mälarens medelhöjd på samma tid utgjort 14,9 fot. Sistlidne år har, enligt bifogade och efter slussjownalen upprättade tabell. medelvattenhöjden varit i Mälaren 14.e4 och i Saltsjön 14.02 föt, således medelskilnaden endast 0:s2 fot, som, då ett flerdubbelt större utlopp än det nuvarande åstadkommes, måste blifva reducerad till-kanske mindre än 0.4 fot. Den högsta stigningen af Mälarens vattenyta, hvarom någon mig veterlig anteckning finnes, har utgjort något öfver 0.2 fot, och minskmngen sällan öfver 0.1 fot på dygnet; man kan deraf draga den grundade slutsatsen, att, när en flera gånger större vattenmängd kan afföras, hvarken stigningen eller sänkningen i den normala vattenhöjden kan på Mälaresidan blifva af någon betydenhet eller åstadkomma kännbart hinder i sjöfarten deremellan och Saltsjön. Till följd af häftiga stormar kan, såsom exempel utvisa, stigningen på Saltsjösi dan uppgå ända till 1 fot på ett dygn, hvarigenom således äfven den öppning, jag tänkt mig tillvägabragt vid nuvarande siussplanen, måste blifva otillräcklig att undanrödja verkningarne af en dylik stigning: men dessa fall afen I så våldsam uppsjö äro temligen sällsynta och af kort varnktighet. samt måste, äfven de, ännu mera sällan förekomma, då vattnet röner långt mindre hinder än nu för inlöpandet i och fyllandet af den bassin, som genom dämborden bildas af Riddarfjärden. I Den egentliga strömmen skulle efter denna plan blifva förflyttad till Hessingssundet, hvarest den åtminstone för ångbåtar icke bör blifva af betydenhet. om den. Mälarens vattenhöjd som förut företett de största skiljaktigheterna, ej kan komma att..stå betydligt öfver briddafloppen. Dessutom måste den vattenmi som löper öfidbordet melian Stora o verka en motström, som hin Hessingssundet att falla till de fp skulle blifva händelsen, och således jemnar vattenhöjden ofyan och nedanför samma sund, hvarigenom ock fallet fördelas på en längre sträcka. Emellertid bör, till tjenst för segelfartyg och roddbåtar, på Stora Hessingslandet finnas en dragväg, med due dalber, att begagna, om så vid något tillfälle skulle erfordras. Det torde äfven få räknas såsom en fördel, att de omnämnda bräddafloppen till viss grad tvinga vattnet ofvaniör att taga sig väg genom Carh bergskanalen samt Rörstrands och Klara Hö hvarest sålunda bildas en ström, hvilken håller vattnet friskt och förekommer det stagnerande tillstånd, som nu gör trakten utefter dessa vattendrag, särdeles under sommaren, ohelsosam och mindre behaglig. Bifogade karta, som tillika utvisar de lodningar. hvilka blifvit verkställda uti de ifrågavarande och närgränsande sunden, åskådliggör hvad jag här nu anfört; och det återstår endast att med några ord angifva huru jag tänkt mig anordningarne vid slussplanen. I midten af denna plan lemnas. såsom af kar: tan synes, ett stycke fast mark. på hvars ostligaste och vestlig: del anbringas så långt som möjligt åtskilda svängbroar, för att, likasom de nuvarande slussbroarne. förena den egentliga staden med Södermalm. Farkoster. hvilka kunna å under broarne, hafva der en ständigt fri pasge. och när broarne svängas åt sidan, kunna sa t de större fartygen gå genom begge öppningarne, antingen in i Mälaren eller ut i Saltsjön, eller genom den ena öppningen åt ena och genom den andra åt motsatt håll. Emot detta förslag. som afser att. så till sä gandes, förvandla hela Mälaren till en vik af Saltsjön, torde bland annat anmärkas. att vattnet i Mälaren blifver saltbräckt; men olägenheten äraf, hvilken äfven nu då sluss finnes, under ga förhållanden kan vid inträffande uppsjö undvikas, blir dock, efter den af mig framställda planen, mindre än förr, dels derigenom att utrömningen blir mera jemn, och dels emedan lämningarne i sunden hindra saltvattnet att (G med samma frihet som nr inströmma uti de inre af Mälarens fjärdar. Stockholm den 11 Jan. 1864. N Joh. Jonzon. Uti de af kaptenen m. m. Jonzon, i föregåenda anförande uttalade Asigter om fördelarne för Stockholms handel och industri åf att obehinArad passage, äfven för större fartyg, som uu ej kunna begagaa södersluss, bereddes för seglationen emellan Mälaren och Saltsjön, instämmer till alla delar undertecknad; likasom jag anser, att det förslag till realiserande af denna tanke, som af kapten Jonzon blifvit framstäldt. så vidt let kan föratses, fullkomligt bör leda till ändamålet Fördelarne af denna storartade plans utförande vore i sanning oberäkneliga. En större del af. Stockholms, samt hela Miälarelaleng betydliga handel och industri, befriades från de olägenheter, den tidspillan, de kostnader och förluster, som genom slussningen och varornas omlastning förorsakas, Klaratrakten, nu den osundaste i Stockholm, genom utdunstningarne från Klara sjö, finge rinnande friskt vatten utmed gina der, och hvad som måhända vore vigtigast, Mälarens fläden (då derna sjö efte aldrig gerna kunde ga öfver sin vanliga medelhöjd) reducerades ill hvad de sannolikt ursprungligen varit, innan le efterhand skedda utfyllningarne i Norroch Söderström, sammanträngt den naturliga fåran och hindrat flodvattnets tria aflopp. Om denna plan utfördes, vore äfven, efter min isigt, den bästa platsen för kongl. flottans ifrågasatta nya etablissement inne uti Mälaren. Kristianstad den 26 Januari 1864. C. Adelsköld. ) Cirka 4 af Norrströms utloppens area vid 14 fots vattenstånd. Cnsändt.) Mår ahal! tnmladåirdan kamma fil