Aftonbladet – 7 juni 1864, sida 2

tälla en sådan tryckniog, hvilken derefter, ned ogillande af utskoilets mening, väl belutöts af borgareoch bondestånden, men grades al de andra stånden, hvilka dynedelst ådagalade, i likhet med expediionsutskolet, sin fruktan för, att hvad i örstärkta statsutskottet förefallit, skulle för tmänheten blifva kunnigt . Af de nu offentliggjorda protokollerna nhemtas, att då förstärkta statsutskottet med ts ständers rätt skulle afgöra, medelst votering, huruvida de orter, som erhålla ernvägar genom statenstörsorg, skulle kosttt lemna den mark, öfver hvilken garne komma att anläggas, eller om nde skulle anses skyldig att vifva jordegarue ersättning derför, enligt spropriationslagen så inträffade att, enst anteckningen rörande de afgifna vote ngssedlarne, dessas antal allenast uppgit till 118. Uton särskildt yrkande inom utottet lät ordföranden då anställa underning om sedlarnes rätta antal och innehvarefter visade sig att en sedeli bråd väl blifvit öppnad, men icke antecknad, så att antalet utgjorde, hvad det borde ara 119. Omedelbart derefter tillkännagaf ordföranden, att voteringen utfallit med 60 ja och 59 nej, och således beslutits att icke staten, utan orterna skulle gifva jordegarne den ifrågavarande ersättningen. Men med denns utgång af frågan fann sig ihinoriteten missnöjd, och yrkade, enär ett misstag ?kunde hafva blifvit begånget, att ny votering skulle verkställas. Ordföranden förlorade derunder helt och hållet besinningen; i stället att sin pligt kmätigt förklara, det votering på stadgadt sätt verks s, alt resultatet af voteringen tillkännagi , och att proposition om ny voterings företagande icke ar honom kunde framställas, så föll han undan för den starka påtryckningen, och då ny omröstning derefter skedde, utföll den med 59 ja mot 60 nej — hvadan resultatet af denna votering blef alt staten fortfarande skulle bestrida expropriationskostnaden. (Det visade sig deraf, att vid den första voteringen hade en nej-sedel, vid den sednare en ja-sedel blifvit aflagd och förseglad). Rädman Björek reserverade sig genast mot den sednare voteringen, och yrkade att rikets ständer icke skulle vid denna voterings utgång vara bundna, uten den föregående blifva beståndande. d utskottets pålöljande plenum afgaf hr Björek en motiverad och med hans vanliga logiska bevisning affattad reservation jemte en öfversigt af frågans behandling ur konstilutionel synpunkt; han slutade med en uppmaning, att gifva akt på den fara som botade samhället om ej representationen omsorgsfullt vårdade sig om att stadgade former till fullo erkännas, och att ingen må tillvälla sig makt utöfver den som grundagen medgifver?: — men härmed var riksarkivarien Nordströms tålamod förbi och han gick så långt, att han påstod, att uti förevarande fall ?en reservation lika lilet enligt lag var berättigad som den eljest kunde hafva eit befogadt ändamål. Mera fyndigt uppträdde doktor Rundgren; fraerikt som alltid doktor Lindgren. Vi rekommendera den lilla broschyren och afhålla oss ifrån att ur den göra nägra ut. drag. Den bör lö i sin helhet.