— GG Nn GLADIATORERNE, TAFLOR UR LIPVET BLAND ROMARE OCK JUDAR. ROMAN I TVENNE DELAR Ar WHYTE MELVILLE. Öfvars. från engelskan af C. MV. Baeriman. EROS. KAPITLET I. En dröm. Den gamle vildgalten har omsider blifvit tvungen att hålla stånd. Lång och het har jagten varit, genom mången genljudande! ; kogstrakt, nedåt mången solig glad, öfver berg och dal, genom plaskande strömmar: och djupa ångande, darrande träsk; de stora, grofva bundarne hafva spårat honom, säkert och obevekligt, tills de satt honom upp mot stammen af den gamla eken, och han harj nu vändt sig om — en äkta britisk inbyggare i vildmarken, för att dyrt sälja sitt lif och obesegrad kämpa till sista stund. ; Hans små ögon tindra likt glötlande kol; den styfva borsten står i ända på hans grofva, svarta kropp, fläckad med hvit fradga, som han tuggar och slänger omkring sig, i det han hugger med sina krökta, vassa betar tn efter en, än efter en annan af sina skällande, hoppande, tumlande fiender. l Stick honom! Pil på honom, pojkarue mina!? ropar jägaren, som kommer springande med ett kort, bredbladizt vildsvinsspjut i handen. Andlös och flämtande är! han och uttröttad af de många mil af snår-! höljd skog han genomströfvat; men hans hjerta sväller af fröjd, och bans blod spritter af en vild segerrysning, känd endast af jagtens dyrkare. Geler: ligger på marken, söndersliten och uppristad från magen ända upp till halsen; Luafh har gripit galten vid strupen, och en fot glimmande stål, indriffen af en tuz.