Aftonbladet – 6 juni 1864, sida 2

I Organisation i Kristiania för den I politiska skandinavismen. ) Sedan någon tid hade en mängd personer Ii Kristiania hyst önskan att grundlägga e förening med det öppet uttalade syftenålet, att samverka för ett allmännare erkinnande af Nordens enhet och för dennu ehets praktiska genomförande genom ett j satsförbund emellan Skandinaviens riken ch folk. Efter en inbjudning, utfärdad af Julvokat J. Andresen, professor T. H. AscheI loug, universitetsadjunkt C. Bang, professor 9. J. Broch, lektor L. K. Dao, bankehefen H. Frölich, boktryckaren P. T. Malling, Irofessor M. J. Monrad, bankadministratorn P. Olsen, sorenskrifvaren C. Platou, öfirerrättsassessor A. Thomle, assessor O. A. IBachke. riksarkivarien M. Birkeland, öfverläraren J. Lökke, lektor E. Thaasen, höiesteretsadvokat N. Nicolaysen och kongl. fullmäktig F. Roll, samlades den 31 Mej på aftouen å börsen i Kristania 170 å 180 personer af olika samhällsklasser, för att grundlägga ett dylikt samfund. Vi redogöra efter norska Aftenbladet? för förhandlingarne, Lektor Daa intog ordförandeplatsen och inledde förhandlingarne med ett föredrag, hvari han kort och klart framhöll sammanslutningens nödvändighet, hvarefter han framställde ett förslag till den påtänkta föreningens program, så lydande: Då folkslägtskapen i vår tid erkännes såsom den sökraste grundvalen för ett fritt medborgerligt samhälle, mäste denna ides sanning isynnerhet vara ögonskenlig för de kandinaviska stammar, at hvilka hvardera ärskildt är för fåtalig att kraftigt utveckla sitt inre lif eller med säkerhet värna sin tillvaro mot yttre anfall. Till och med den starkaste känsla at frändskapen är emellertid lika litet som blott och bart privata och sociala förbindelser tillräcklig att alltid tillförsäkra om den behöfliga sammanhållningen, Det fordras yttre varaktiga tecken på gemensamheten; det fordras ett positivt i statslilvet framträdande uttryck för enhetstanken; det fordras juridiskt förpligtande öfverenskommelser folken emellan. Med andra ord, det fordras en politisk sammanslutning. Huru nödvändig en sådan är, om icke de skandinaviska folkstammarne skola hvar för sig öfverväldigas och efterhand underkufvas, har isynnerhet blifvit klart på denna id, då det ena af nordens länder är öfversvämmadt af fiendtliga bärar och hotas med sönderstyckning. Derföre finna vi, att tideomstöndigheterna