Aftonbladet – 4 juni 1864, sida 2

Nils Ignell. OM Döden har bLortryckt en af de trägnaste och trognaste arbetare på den vetenskapliga forskningens fält som vårt land hade att uppvisa, en som på det vetenskapliga om räde, hvilket han med sin verksamhet omfattade, länge stod så godt som ensam, men som aldrig förtröttades, som intill sitt s andedrag fortsatte den kamp för sanninge so det arbete för upplysning och förädling hvaråt han en gång hade egnat sig. Komminister Ignell ufled härstädes i går kl. Y25 e. m. efter en längvarig sjuklighet, i en ålder af nära 55 år. Nils Ignell var en af de icke så soner i värt fädernesland, som, a ur den fattige mannens koja, bli ljus inom vetenskapens och konstens ri i föddes den 18 Juli 18596 uti Skällviks föramling, der hans foder var torpare under ut dervarande ri. Gossens ovanliga själsgäfvor blefvo icke obemärkta, och med Vv nägot understöd al grefve P. W. Schwerin på Stegeborg lyckades det honom aut med besegrande uf de många hinder, som uppresa sig för den meddellöse, bli student i Upsala år 1525 och prestvigd är Efter att i flera är hafva tjenstgjort stiltet såsom pastorsadjunkt och vice pustor, flyttade han är 1540 tll Stockholm, der han fick anställning såsom predikant vid Jaduvärdslands fattighus. Tidigt hade han börJat stud Schleiermacher och inleddes genom hans skrifter i studiet af den nyare vetenskapliga teologien, hvilken för största delen al vära teologer ex professo är en terra ineognita. Detta studium fortsatte han oafbrutet intill sin lefnads slut, och det var icke något dödt stadium, utan han sökte efter måttet af sina krafter göra detsamma fruktbäraude för den allmänna bildningen i vårt land. Han är ett af de mes talande exempel på hyad en stark själ och ett lefvande nit kunna uträtta, oaktadt de till stl organ endast ha eu ytterst svug kropp. Hvar och en som känner huru ytterligt svag och sjuklig till kroppen Ignell var kan ieke annat än på det högsta förundra sig icke allenast öfver den oerhörda arbetsförmåga han utvecklade, utan tillika öfver det oförsagda mod, hvarmed han alltjemt uppträdde med resultaterna al sina forskningar, utan att ett ögonblick skygga tillbaka för maktspräåken från det håll. der man helst sett att allt vetenskapligt arbete i detta område skulle betraktas såsom ontraband. Redan fö hade han utgifvit öfvers machers predikningar och C År 1840 började han ut Pletos skrifter? i svensk öfversätt uppmärksamhet såsom skriftställare n ankomst till Stockholm ttningar af Schleieraubenslehre?. tva Urval ol yrre Mlrog