Aftonbladet – 3 juni 1864, sida 3

ken var att tillskrifva vänners råd eller tillfälliga omständigheter, utan, uteslutande konstn Mecyerbeer kom till Paris, för alt person3 ligen leda instuderandet af ?H Crociato?. Den jemförelse, som han under sin vistelse i Frankrike tick tillfälle att anställa mellan den italienska och den franska operan, väckte tanken hos honom på alt sammansmälta de båda konstriktningarne, under det att den tyska instrumenteringen upptogs såsom det tredje elementet. Åt denna tankes realisering helgade han de trettio sista och mest ärofulla ären af ein bana. Vistelsen iFParis, denna stora medelpunkt för den nyare civilisationen, dit Gluck på samma sält kom mot slutet af det adertonde århundradet, ör att åvägabringa en märklig revolution i den dramatiska musiken, blef en afgörande vändpunkt i Meyerbeers öde. Då hans djupsinniga själ kom i beröring med Frankrikes klara uppfattning, efter alt först ha blifvit befruktad af Italiens melodirikedom, mottog den en elektrisk stöt, som öppnade hans ingitvelses sälla. Meyerbeer hade först samlande kommit till öfvertyitt geni; den musikaliska tanken steg blott långsamt fram ur den store mästarens ingifvelse, men vär han väl bade öppnat lilvets port för tanken, var han när stan alltid säker på att den skulle bana sig cn ärofull väg. (Forts) et