Aftonbladet – 2 juni 1864, sida 2

som helt och hället uppoffrar Danmark, så hafva de danska ombuden ej längre sin plats i konferensen. Vi böra icke sjeltva leltaga i en lösning, som bereder vårt tuseniriga rikes undergång, och genom vårt samtycke gilva den ett sken af laglighet. Vårt Nilla land kan blifva nödsakadt utt under, kasta sig hvad som är oundvikligt. Stäldt emot en oerhörd öfvermakt, förrådt(?) alt Sverge—Norge, sviket af England, uppoftradt af Frankrike, kan det erkänna ytter gare motstånd för hopplöst, men det bör ej försumma någon handling, hvarigenom det kan nedlägga en bestämd protest mot ett våld, som i skändlighet öfvergår Polens delning och skall komma att hvila tungt på Kuropas samvete. Skall vår rätt trampas under fötterna, så låtom oss åtminstone icke sjelfva deltaga i de beslut som fattas derigenom godkänna de lagar som o digheten påtvingar oss. Den dag kan komma, då rätten äter står öfver väldet, och vi böra då ieke stå med bundna händer genom att ha gifvit nägot samtycke, der för hällandena kunna tvinga oss att underkasta 088. Vi hoppas att det ännu icke är så långt kommet. Vi hysa ännu den tillförsigten, at en hederlig uppgörelse kan vinnas, om Danmark blott hailer ut och sätter ett bestämdt molständ mot vänners och fienders planer. Skulle det bekräfta sig att de neutrala makterna, i synnerhet England, vilja följa Tyskland i dess fräcka hän mot truktaterna, så öfverlemna vi oss ännu åt den tron, att ett energiskt uppträdande af vår regering skall väcka det engelska folket till besinning om dess regerings oförsvarliga beteende och dess tyska hols inflytande. ILittills har Preus sen haft vind och ström med sig, men det ögonblick kan komma, då den engelska na tionens länge växande indignation komme till utbrott och förhållandena kunna då plötsligt få en helt annan vändning.