Aftonbladet – 1 juni 1864, sida 2

icke reklamera er, ty den skulle då vara tvungen tilliutetgöra en dom, fälld af fransk domstol. Jag vågade icke obetingudt tro hans ord: hen såg det. Vill ni försöka alt begifva er härifrår sede han, Gå ut! Hvad som än må hända mig är det dock bättre, än att i edra ögon synas hafva begått ett sådant brott mot menskligheten. Var god blott kom ihåg att jag gjort min pligt da jag underrättat er om an och följderna at trotsa den. Mon om ni bar lust att dröja här tills spionerna tröttnat, så att ni kun våga försöka att ily, så — är jag läkare och icke fångviuktare. sOch ni tillåter mig att skrifva att emottoxa bref från mina vänner? Utan att svara drog han på klocksträngen: en beljent inträdde. bet var en al dem, som hjelpt till att fängsla mig. Hermann, enade doktorn, bär hit mitt skrifbord. Om herr baronen lemnar dig nigra bref, skall du genast bära dem på pesten, Du skall för öfrigt punktligt utföra he ns befallningar, hvilka de än må vara. Betjenten gick. Jag behölver dock icke säga ert, tillade doktorn, att det vore oklokt att vända er räga om en flykt härifrån. våniug steg oupphörligt. r det mig tillåtet att iemna detta rum? eLåtom oss taga en promenad i trädgården, svarade han i det han reste sig upp: ni skall der finna både frisk luft och utrymme, lag följde honom, ännu misstrogen. Vi iugo öfver en gård och kommo ueritrån in uti en liten park, ytterst väl vårdad och putsad: man skulle trott sig vara i en holiadsk trädgård. De båda karlarne som hen från milt fönster visat mig, började genast gå bakom oss. (Forts. följer )