honom eller hvad han hade kärt, dels den österrikiska militärtjenstens stränghet. Han blef inkallad i tjenst som nittonårig yngling, deltog i slaget vid Solferino, hade nu tjenat i 5 år och skulle ännu tjena i 3 är samt ändå ytterligare stå 2 år i reserven. Euligt hans utsago behandlas de österrikiska soldaterna mycket strängt; en obetydlig förseelse eller ett oriktigt svar ådrager dem pre hvaraf följderna kunna vara skadiga för lifstiden. Om hans landsmän och ungrarne visste huru bra den danska militären har det, skulle de desertera höptals, säger han.