samt till och med på Slesvig kungöras och utropas som alldeles otvifvelaktiga, och at mot dem som äro af annan tanka utöfvas en olidlig terrorism, hvilken icke ens dra ger i betänkande att bring ödelsens styggelse in på heliga rum, såsom i Altono har skett, älvensom att, såvidt vi känna, landets notabler dervid iakttaga tystnad. Vi hafva icke företagit några djupa studier i afseende på successionsfrågan i hertigdömena, men när sådana statsrättslärare som Pernice, sådana jurister som v. Gerlach, sådana statsmän som v. Bismarck säga oss att arfsrättigheterna äro mycket invecklade och Augustenborgarens anspråk mycket ovissa, så gäller denna dom inför våra ögon vida mera än domen af en hel teologisk fakultet. Det är för det tredje det, att hertigen af Augustenborg år 1852 i sitt eget och sina barns namn har aflsogt sig sin arfsrätt till hertigdömena och att den myndige sonen då teg; men att samma fader år 1863 åter afstod till förmån för sin son samt att sonen på grund uf denna förnyade renunciation tålte de sin regering såsom hertig. Det kunna vi ej förlika med hvartannat, enär vi icke känna någon annan moral för furstar, för diplomati och politik än för hvarje kristen och hvarje annat af lifvets områden. Slutligen, för det fjerde, förmå vi allraminst att förstå eller urskulda då den högärevördiga teologiska fakulteten i Kiel i sitt anathema mot Kreuzzeitung nästan upphöjer hertig Fredrik VIII:s? legitimitet till en dogm och förklarar dem, som tvifla på denna dogm (t. ex. vår lika uppriktiga som grundliga (2), lika patriotiska som kristliga Kreuzzeitung), för blottade på all ärlighet och all kristendom. I vår gemensamma Herres och Frälsares namn prötestera vi mot denna helt och hållet obibliska sammanställning af det politiska och det religösa (Mawuh. 22:21 Joh. 18:36), emot detta alldeles otillåtliga ingrepp af teologerna på ett främmande område (Luc. 12: 14, Augsb. Bekänn. 28),emot denna fullkomligt okristliga fördömelse af dem som, dertill i en po iisn fråga, hysa annan åsigt (Rom. 14:4: 10:13). Högärevördige herrar och ärade bröder! vi bedje Gud att han måtte förlåta eder och oss alla våra synder, och att hanidessa ovissa tider måtte gifva eder och oss en klar blick och ett redligt sinne, ödmjukhet emot Gud och anspråkslöshet emot menniskorna, tro på den korsfäste och kärlek till hans bröder. Vi bedje eder för hans skull mottaga vår frimodiga skrifvelse i kärlek och lägga den på hjertat, ochi vår gemensamma kärlek teckna vi 0ss edra ringa medarbetare, de 140 teologerna af den lutherska föreningen i Pommern.?