GREFVINNAN DIANE.) ROMAN Ar MARIO UCHARD. (Öfversättning.) Min gamle vän såg både brydd och förskräckt ut, och jag måste samla all min sjelfbeherrskning för att kunna lugna hans oro. Ni har då icke hört resultatet af gårdagens sammanträde ?? sade han. Jag har gissat det.. Man har afslagit min begäran och kanske förlängt min omyndighetstid... Nåväl, partiet är förloradt, de är alltsammans. Trösta er, min redlige vän, och räck mig er hand så att jag fär ftycka den i tacksamhet för hvad ni gjort örr mig.? ?Hör på, mitt barn. herr baron... det ligger en hemlighet under allt detta. Hvad passerade mellan er och grefve de Maufert 1 går afton? ?Jag kan icke säga er det, förlåt mig det.? Doktorn sade mig att ni endast låtsade vara galen ?? Det var sannt.? ?Ni är således alls icke vansinnig ?? ?Nej, jag är det icke, men jag måste synas så för en tid... åtminstone tills jag räddat någon, som nu hotas af en stor fara.? Han förstod mig säkert, ty hen frågade åcke mera, XXI. Klockan åtta infann sig grefve de Maufert hos mig; han syntes vara okunnig om min nattliga utflykt, han tilltalade mig nästan höfligt och hans likgiltighet hade aldrig synts mig så retsam. Jag var färdig d för dörren för att föra mig h vagnen sto SÅ B, n:r 101—104, 107-110, 112—120 och PEN