och till hälften af representationerna valde medlemmar samt en högsta domstol. Cen tralkomiten skall öfvervaka upprätthållan det af furstendömenas frioch rättighete: samt deras författning. I fall denna kränkes vädjar centralkomiten till hospodaren, denn: till Porten, och om detta steg blir utan re sultat, utgöra garantimakterna högsta in stantien. Samma person kan väljas til hospodar i båda furstendömena. urst Alexander Cousa valdes nu den 1( Januari 1859 till hospodar i Moldau oci den 5 Febr. äfven till hospodar i Wallachiet Turkiet sanktionerade ogerna hans dubble val, dock undantagsvis för denna gång, ef ter det konferensen i Paris genom proto koll af den 6 Sept. förklarat sig samtycke dertill. Cousa besvor på evangelium för fattningens upprätthållande, och han under tecknade ett protokoll, hvarigenom han för band sig att till förmån för en utländsk prins nedlägga det på lifstid åt honom lem nade furstemandatet, ifall furstendömen: blefve fullkomligt förenade. Detta skedde under de första veckorna år 1859, och Österrike så väl som Turkiet bekräftade följd häraf det dubbla valet. Midt under alla dessa tilldragelser hade det ursprungliga, antiryska ändamålet mec 1859 års konvention, hvilken företrädesvis skulle skydda Turkiets integritet, småning. om gått om intet. De sednaste händel serna hota nu att kasta det helt och hålle öfver ända, ty statsstrecket omintetgör der statsförfattning, som Europa garantera Donaufurstendömena och upphäfver det nys rättstillstånd, för hvilket man på freden Paris gick i borgen. Så betraktas sake Wien, der ej ensamt de officiella k ne under de orientaliska intressenas infly. tande äro ytterst förbittrade öfver våldsdå det i Bucharest; äfven de liberala partierne fördöma, af skäl, som ligga nära till hands. det lättsinniga hånandet af den besvurna rätten. Enligt sednaste underrättelser från Parisj skall äfven Frankrike, åtminstone till det yttre skenet och officielt, ha ogilla statsstrecket. Men huruvida det skall vara för en intervention af skyddsmakterna, skal! snart visa sig.