Aftonbladet – 28 maj 1864, sida 2

ropeiska makterna ha dragit parti af vår oanska uppriktiga önskan att bibehålla fre den. De ha gjort sig lustiga öfver vårt moraliska inflytande, emedan detta icke understöddes af en materiel styrka. Det har derföre i den allmänna fredens intresse blifvit en nödvändighet att taga dem utur denna rring. Detta är hvad landet väntar af lord Palmerston: detta är hans traditionella poitik, en politik, vid hvilken hans namn och alla våra största statsmäns är fästadt och som under hans administration har tillförkrat England under den djupaste fred lika cken ära och aktning som i de tider då ra armåer utgjorde det enda stödet för vissa stater, hvilka i dag våga yttra sig lättsinnigt om deras verkliga bundsförvandt. Det är ögonskenligt, att vi ha betraktat våra nationella intressen ur en alltför trång npunkt. Utan att vilja det, utan att ens sjelfva märka det ha vi kastat oss in i en politik, som i fall vi framhärdade deruti, skulle skaffa oss ännu flera intressen att öl vervaka. Vi ha icke sparat något offer med undantag af ett enda, hvilket en gång vil jordt, skulle ha besparat oss alla dylika r framtiden. Man måste omsider öfvergå till handling; det är ej längre tid att visa tvekan. Vi kunna försäkra, att hos folket ingen sådan tvekan kommer att ega rum; ty del ir icke utan mycken möda, som det nu så länge undertryckt sin förtrytelse. Det är med förtroende som det kasta na blicka på sin gamle styrman, nu så lyckligen åter ställd till helsan, på det alt rättvisa må verda skipad emellan vårt land och derege ringar, hvilka med väpnad hand sammansvuri: g emot en med oss genom vänskapsbanc förenad nations oberoende, och trampat un der fötterna Europas internationella rätt.