Aftonbladet – 28 maj 1864, sida 2

Ut. 1ldliS NI HUIC dIUVCISAdHIlCLb UCLUllA Ile brikationen med större andelar af oundvikliga kostnader, s. k. faux-frais?, hans oskicklighet förvållar derjemte skador å det gods han omhänder har, hvilka han ir oförmögen att godtra. År han dertill osedlig, och erfarenheten räcka hvarandra handen, så är hans tvungna qvarstannande en pestsmitta, som söker simma offer inom den öfriga arbetspersonalen och som förhöjer produktionskostnaden i samma mån den sprider sig. Då härtill kommer att det bundna. det ofria arbetet förer med sig bristande omtanke för framtiden, liknöjdhet hushållning och sparsamhet, emedan hvarje ny första Oktober eller första April ger ny garanti för sex månaders bergning, intilldess arbete eller arbetskraft tryta, så torde det vara klart att det, såväl med hänseende till allmänt välstånd som specielt till möjligheten af billigare produktionskorstnad, är af icke ringa betydelse för det nationella arbetets framtid att lagen rörande husbönders och arbetares förhållande till hvarandra ställes till likhet med de lagar. som ordna detta förhållande iandra manufakturerande länder och sålunda på grundvalen af verklig frihet. Derefter öfvergår författaren till skildrinen af de olägenheter som trycka arbetet. land dessa uppställer han i första rummet beskaffenheten af den lagstiftning och lagskipning som här sig ålagd att bevara och skydda arbetets eganderätt. Tan framhåller behofvet af kreditlagstiftningens bättrande och inrättande af särskild jurisdiktion för handelsfordringars afdömande, och han erinrar i sammanhang dermed om den märkliga iakttagelsen, att i Frankrike är den kommersiella jurisdiktionen snart sagdt den enda, som den stora revolutionen lemnade orörd och lät respekterad qvarstå, för att ytterligare utvecklas och förbättras, — och vidare att de länder, som under första kejsardömet varit med Frankrike införlifvade, efter återvunnen sjelfständighet, omsorgsfullt bibehållit denna institution, hvilken oaflåtligt sträfvar att göra sig gällande inom de flesta af Europas länder, att blifva universel likasom industrien och handeln sjelfva, hvilkas förhållanden den är ämnad att ordna och styra. Utan denna jurisdiktion skulle Frankrike icke kunnat bibehålla sin höga industriella ståndpunkt och icke heller med sina restriktiva tull-lagar hittills kunnat bestå i täflingsstriden med länder, der frihetens id vunnit och kunnat vinna tillämpning. Såsom ett slående bevis för riktigheten af anspråket på en tidsenligare handelslagstiftning skildrar författaren de trakasserier, för hvilka affärsmannen och industriidkaren är utsatt vid indrifvandet af sina fordringar, och huru just till följd af dessa omgångar och vanskligheter industriens önskvärda utveckling hämmas. ?Så väl i den allmänna moralens, som i handelns och industiiens intresse — säger författaren — nödgas man här med Portalis fråga: Uppmana oss icke de mest tvingande omstindigheler att söka återföra handeln och industrien i redbarhetens sköte?? Mot slutet i den till omfånget ringa, till innehållet värderika broschyren, upptager och besvarar förfatlaren i korta satser på ett särdeles utmärkt sätt de argumenter som anföras för och emot de inhemska näringarnes protektion medelst skyddstull: Man säger: vårt rörelsekapital är för ringa i jemförelse med andra länders. j Vi svara: kapitalet skall mångdubblas, då genom de lagar, vi förordat, handelsfordringar blifva liqvidationsmedel i handel och industri. Man säger: banker och låncanstalter diskontera i allmänhet icke här som annorstädes affärspapper, betalbara på platser, belägna utom deras områden. Vi svara: de skola tacksamt göra det, då exekutionen genom samma lagar vunnit den bestämdhet och skyndsamhet, att de, utan att sjelfva blottställa sig. kunna i diskontyäg emottaga dem. an r: minuthandlaren kan ej ikläda sig en så absolut betalningsskyldighet. då han icke eger samma exekutiva rätt mot sina kunder på landsbygd och i stad. Vi svara: denna så ytterst förderfliga 3. k. konsumtionskredit, denna vampyr i he tet och i kojan skall af sig sjelf upphöra då minuthandlaren, för sitt eget bestånd icke mera vägar att åt slumpen anförtro sin och sina borgenärers egendom. Man säger: den högre ränta, som hos oss vanligtvis är gällande, lägger oöfverstigligt hinder för ett lika billigt produktionspris. . Vi svara: då skuldfordringsbevis blifvit liqvidationsmedel, blifver egentligt mynt i ringare mån behöfligt för manufakturernas bedrifvande, och först då uppkommer ett öf kott af mynt, som i form af lan, till skilnad från diskont, här som annorstädes ställes till jordbrukets och de tyngre näringa tjenst. Man säger: vårt klimat är hårdare och fordrar solidare, dyrbarare byggnader, ljus och värme äro här mera ojemnt fördelade än i sydligare länder. . Vi svara: argumentet är icke utan sin bety delse, men i utbyte emot dessa utlandets fördelar har naturen gifvit oss en drifkraft i våra vattenfall. som efter hvad vi väl veta, är afundad af yrkesbröderna i andra länder, och ändtligen bo vi, så att säga. på det egna, inhemska torget, det enda vi hittills kunnat taga i någon besittning, äro förtroliga med spräkets vanorna och behofvet der, ega ett stundligt tillfälle att iakttaga den allmänna och enskilda ställningen, och detta är en fördel, som med hänseende till vår nuvarande marknad. utlandet icke i samma mån eger. Författaren afslutar sitt arbete med den önskan, att lagstiftningen icke må genom förhastade eller förifrade åtgärder nedrifvaj. eller delvis förstöra den byggnad, som ett århundrades arbete och uppoffring uppfört, men deremot utan dröjsmål bereda 033 sådana förmåner, som ensamt förmå öppna portarne till framtida frihet. Der denna önskan går i fullbordan, så skrifves dermed tvifvelsutan ett af de vackraste bladen i vårt arbetes historia; der det åter icke sker, skall af denna underlåtenhet lika otvifvelvelaktigt derstädes teknas en mörk och sorglig episod, hvilken endast djupa lidanden och långa strider skola förmå att utplåna. Det vore särdeles önskligt om författaren ville göra sitt arbete tillgängligt för den större allmänheten. Morning Post innehåller i sm scdnaste nummer en i anledning af lord Palmerstons tillfrisknande skrifven artikel, hvaruti efter åtskilliga Iloford egnade bladets frejdade yatron man finner följande under nuvarande tidsförhållanden ganska märkliga förklaring: . Sanningen måste uttalas, sanningen hel ach hållen: den må vara anoenäm att höra ärer att osedlighet och bristande arbetsflit oftast !