Aftonbladet – 26 maj 1864, sida 3

Till de tappra danskarne! Den hjeltemodiga kamp Danmark uthärdar med så underlägsna krafter, det sätt, hvarpå det anfallits, i strid mot hvarje civilisationens princip. hafva uppväckt rättvisa sympatier hos de civiliserade tolken i Europa, hvilka beundra de tappra danskarnes manhafughet och fasthet, och komma vårt tidehvarf på skam för den tröghet diplomatien visar inför en så olika och Nflig kamp. anskarne hafva i dessa dagar vunmt en seger öfver sina förtryckare, öfver en regera som ej inskränker sig till att vilja underkufva Danmark, utan äfven fränstjäl Italien en af dess skönaste och käraste provinser. s Undertecknade vilja ej låta detta tillfälle gå obegagnadt utan att sända det tappra Danmark en tillgifven helsning och en önskan att nya segrar skola lyckas befria det från den gemensamme fienden samt framdrifva ur deras overksamhet de förnämsta regeringarne, hvilka det tillkommer att upprätthålla oberoendet och civilisatiohen inom Kuropa. Civilkommissarierna i Slesvig sysselsätta sig för närvarande nästan endast med upprättandet af ett slesvigt gensdarmeri, hvilket skall bli mycket talrikt och spännas som ett nät öfver hela landet, för att hålla gon på folkets politiska rörelser och isynnerhet på ?danska gpioner?. Denna nya preussiska uppfinning är naturligen närmart beräknad pa det danska Mellanoch Nordslesvig och åsyftar undertryckandet af hvarje yttring af lojalt eller dånskt sinnelag. Gensdarmerna skola vara pålitliga infödingar. Civilkommissarierna ha i Slesvig förbjudit en hel del skolböcker, derföre att dessa icke äro affattade i schleswig-holsteinsk anda. I Marieskoven vid Flensborg har nyligen en allvarsam sammandrabbning egt rum mellan danskt och tyskt sinnade personer, hvilka befunno sig på en utfart 1 skogen. Efter ett långvarigt slagsmål behöllo dan skarne valplatsen. De slesvigholsteinska agitatorerna i Flensborg hade en gång kommit på det rådet att plantera upprorstlaggan utanför de danskt sinnade borgrarnes hus. En morgon belfann det sig emellertid, att alla flaggetängerna voro kullvlåsta?, såsom de tyska tidnirgarne uttrycka gig. De danskt sinnade ha äfven midt på dagen understätt ig, utt söka skeffa dessa fiupgstänger ur lunda eåg man en dag en dansk are stå och helt Ingnt såga uf flaggslängerna, och han hade på detta sätt redan förstört ett ej ringa antul, innan det lyckades en mängd tillskyndande slesvigholsteinare att 1å honom arresterad, hvilket dock ej skedde utan blod, så att ett par personer mäste, illa lemlästade, föras till sjukhuset Berl. Tid. innehåller i sin officiösa franka afdelning en uppsats om Augustenborzaren, hvilken väl törtjenar att under nuvarande omständigheter särskilt uppmärksammas. Den lyder: Det besök, som pretendenten under pingsten gjort i Alto: lemnar ett nytt bevis på prinsens yristande ordbållighet, förbundskomniissariernas svaghet och det välde, det demokratiska angustenborgska partiet utöfvar. Då pretendenten plötsligt begaf sig till Holstein kort efter det örbundsexekutionen satts i verket. skyndade han sig att lugna de kommissarier, som lade åt sig uppdraget att förvalta landet och hvilka oroats ut hans ankomst, i det han försäkrade, att han inder sitt vistande i hertigdömet endast tänkte etva derstädes som privat man. Oaktadt detta öfte leder han nu genom sin s. k. minister den egering, som kommissarierna upprättat i Kiel. ans residens, och hvilken uteslutande bestär af ans varmaste anhängare, han emottager depu: ationer, hvilka komma för att högtidligen helsa ionom som landets suverän. och han tyckes vilja fortfarande spela denna roll. i det han jelf besöker den ena efter den andra af Holteins förnämsta städer. Den preussiske kronprinsens med gemål besök i Hamburg, hos hvilka van gjort sin uppvaktning, har förskafiat honom tt tillfälle, som han skyndat sig alt begagna, i let han mottog den inbjudning, som staden Alona vid underrättelsen om hans resa gjort hokom. Så snart förbondskomm: fi eta det, skyndade de sig från en esa tillbaka till Altona lördagen den 14, men i tället för att förbjuda de tillämnade demonstraionerna, nöjde sig med aut neka de civila mynigheterna och förbuudsgarnisonen tillåtelse att n corps deri deltaga, och för att undslippa det råkade bryderiet. afreste de till Libeck tljande ag. eller just den dag som var bestämd för rinsens intag. Emellertid hade den slesvigwolsteinska komiten utspridt proklamationer, vilka bebådade, att herzog F i riedrich VOT kulle komma söndagen den 15 mellan kl. 3 och eltermiddagen, uppgäfvo de gator tåget skulle assera och uppmanade invånarne att smycka a illuminera sma hus, för att uttrycka all den idje de te af prinsens så länge önskade rvaro i stad. Emottagandet egde rum öfverensstämmelse med det uppgjorda programret. Man kan häraf bilda sig en föreställning om en roll, som Augustenborgaren redan spelar i lolstein, och denna roll är, till följd af det reolutionära partiets verksamhet och manövrer, ida betydligare, än man i allmänhet anser. Vi ro oss icke mycket afligsna oss från sanningen, å vi säga, att hertigdömets regering i sjeltva erket är helt och hållet koncentrerad i herti-. ens händer, ty det råd, som har sitt säte i Kiel, tgöres endast af hans kreatur, och alla de akttycken, som derifrån utgä. undertecknas utan ensägelse af förbundskommissarierna, hvilka ej a makt att uppresa sig deremot. 1 spetsen för tistan alla kommuner 1 hertigdömena finnas äfenledes agenter för samma parti, hvilka utöfva tt riktigt terroristiskt system på befolkningen eh hvilkas alla åtgärder blindt gillas af rådet Kiel. Man kan häraf finna, att denna orgaisation ej lemnar något öfrigt att önska. EEE ARD UTRIKES. FRANKRIKE. Lagstiftande kåren har beviljat undervisingsministerens budget med 19,469,121 ranes. Om 5:te sektionen (6,843,100 I a nt ang TA