Aftonbladet – 26 maj 1864, sida 2

alla mina rättigheter. Jag fordrar den li karekonsultation som ni begärt; jag ställe mig under familjerådets beskydd och bede detsamma ordna mina angelägenheter fö en framtid, som hotas af er.? Vidhåller ni era uppgifter, herr grefve? sade fredsdomaren till min förmyndare Skall jag föreläsa de handlingar, på hvilk ni stödjer ert afslag på herr baronens be gäran?? Ja, min herre?, svarade grefven bestämdt Fredsdomaren upptog då från bordet et vidlyftigt manuskript, som han började läs: högt. Det började med en obarmhertig noggrann beskrifning på den olycka son i tvenne slägtled förföljt min familj. Der på följde de läkareintyg, som bekräftad min mors och morfars vansinne. Fredsdo maren upphörde med läsningen. Detta torde uppröra er allt för mycket herr baron?, sade han till mig, ?och omn önskar draga er tillbaka, så är er närvarc här icke nödvändig.? Minnet af min mor, min herre, svarade jog, verkar icke nedslående på mig. Fort far, jag ber.? Han återtog den smärtsamma berättelser om mina första sorger, om min mors död. Derefter börjades anklagelseakten. Dess begynnelse bestod af en mängd obetydliga tilldragelser från min barndom, som je sjelf nästan glömt, men som samlats dag från dag med en omsorg, bevisande att man redan länge varit betänkt på att beröfva mig mina medborgerliga rättigheter. Jag kunde knappt undertrycka ett förakt. igt smålöje vid afhörandet af dehna besynnerliga förteckning öfver mina skolpojksstreck, mina barnsliga infall, min sorg och min glädje. Min studenttid följde nuiordningen ; grefven hade god reda på huru jag