Aftonbladet – 26 maj 1864, sida 2

mellan söder och nord. Man säger, att kärnisen på hafvet ännu är sina 5 qvarter tjock och att vattnets utfall är så starkt, att fiskarne cj mäkta arbeta sig fram genom sundet. Önsk vore att en stark sydlig vind snarligen vräkte vattertmassan mot norden, så att flöd uppkomme och isarne bräcktes. nn — Bland de stora planer, med hvilka m i Göteborg umgås för att befordra samhällets utveckling älven på det intellektuella området och gifva sitt bidrag till den ailmänna vetenskapliga odlingen i landet, är älven den om inrättandet al en fri akademi, eller med andra ord, ett universitet som är befriadt från allt examensväsende och gamla förstelnade former. Förslaget har varit föremål för behandling af en för ändamälet särskilt nedsatt komite, och Göteborgs Handelstidning redogör nu för det sätt hvarpå man tänkt sig en sådan anstalt organiserad. Sedan tidningen först visat hvad en friakademi icke bör vara, fortsätter hon: Lärostolarne, med dem tillhörande läroämnen, äro icke på förhand gifna, utan beslämmas af tvenne faktorer: tillgången på en god personlig lärarekraft och läroämnets betydelse. Forskningens och undervisningens metod och riktning äro ej på förhand uppgjorda, utan bestämmas fritt af den hos hvarje lärare inneboende ande. Intet privilegium att ballstämpla en lärjunges behörighet till ait fullgöra det eiler det uppdraget förefinnes; men om lärare framträda, med håg och förmåga att kring sig sluta en krets af fritt studerande lärjungar, vetenskapens sanna vänner, så må intyg af dem gälla med deras egen inneboende kraft. Den sanningsökande forskaren har ett behof att äfven meddela något af hvad han inhemtat. Detta meddelande må vara honom dels fritt, dels obligatoriskt. Det kan bestå i utgifvande af ekrifter och afhandlingar; det kan ock bestå uti föreläsningar eller föredrag. De sednare böra vara af tveune slag: 1:0 Allmänfattliga eller populära, beräknade för den stora allmänheten, egnade att gifva densamma någon kännedom om vetenskapens resultater, att höja kunskapsbegäret och vidga uppfattningen och hågen för lifvets stora frågor. ! 2:0 Mera specielt vetenskapliga, beräknade att hållas inför en inskränktare, mera sluten och fast krets af åhörare, de der vilja inhemia ej blott forskningens resultater, utan dess gång och utveckling, för att dermed gga grunden dels till en djupare och fastare insigt i de afhandlade läroimnena, dels till ett fortsatt sjellstudium. En institution eller, kanske rättare, organisation af ifrågavarande slag uppstälter alltså icke på förhand några lär stolar, ulan antager lärare i den mån utmärktare personliga krafter erbjuda sig eller låta sig kallas. Den binder hvarken sig eller dem vid bestämda tider, genom annat än moraliska band. Den föreskritver dem inga andra vilkor än t. ex. ett visst antal föreläsningar om året, för hvilka ämnena inbördes öfverenskommas, utan inskränkningar i fråga om sätt eiler riktning. Den lemnar hvar och. en fritt att meddela sig antingen i det populära föredraget, inför det stora publikum, eller i det mera vetenskapliga, inför en mindre krets af åhörare, som här närma sig kategorien af lärjungar. e Huru skulle en sådan plen. som den här blifvit i korthet autydd, realiseras i Göteborg? Medelpunkten derför skulle blifva G borgs museum, hvilket ock skulle biifva namnet för den nya organisationen. (Muscum? — en åt muserna helgad institution — bör vara ett namn lika godt som akudemia? eller ?universitas?). Denna anstalt är redan bygd på en plan, som gör det för densamma möjligt att i sig upptaga hvarje läroämne, af vare sig praktisk eller vetenskaplig art. Här finnas redan samlingar från skilda områden af naturvetenskapen (zoologi, botanik, geologi, mineralogi m. m.), af den sköna konsten, af industrien, af historien, för pedagogik, af teknologi m. m. Och deita fält är ej begränsadt; dörren är öppen för nya samlingar af hvad art som helst. Men samlingarne blifva döda ting, derest de ej förklaras af det lefvande ordet. Derföre böra de vara förenade med studier och med föreläsningar. I Göteborgs museum har nu för nägra af, sina samlingar anställt intendenter, hvilka ega skyldighet att hålla föreläsningar. Tilllika har vetenskapsoch vitterhetssamhället under några år hullit offentliga populära föreläsningar. Dessa anordningar skulle ut-; sträckas och blifva ungefär följande: En sammansatt kommission af vetenskaps