Aftonbladet – 24 maj 1864, sida 2

Den i Zirich utkommande, at polacka redigerade tidningen Der weisse Adler inne håller följande tänkvärda artikel öfver der nuvarande ställningen? inom Europa: 7?Hvar och en talar om fred, men inger tror derpå, säsom den vanligen väl un derrättade börsens politiska barometer nog samt utvisar. Och denna enligt sin natu mycket ömtåliga barometer aktar ej synner ligt på hvarken konferensen eller fiendtlig heternas inställande för en månad. Oc detta misstroende till det obestämda förlän gandet af den väpnade freden, hvilken äl värre än kriget, emedan den ruinerar utar någon ära, utan några fördelar, är mer är berättigadt genom de olösliga förvecklingar. som uppkommit genom hopandet af frågor dem man ej eger mod att lösa. Följder häraf har blifvit en tvetydig ställning, fö! hvilken man ej har något namn, som hvar ken är fred eller krig, och som tillfredsstäl. ler ingen ;en besynnerlig produkt af inkon. seqvens och egoism. I stället för att mec mod möta de svårigheter, de frågor, hvilke dock måste-lösas, lefver man fram den ens dagen efter den andra, och regeringskon. sten består uti att vinna tid, i att uppskjuts lösningens skickelsedigra stund, i att med gevär i arm ge ut millioner. Emellertid då detta provisoriska tillstånd icke kan blifva ett normalt, då man bli trött att vänta, och de minst krigiskt sin. nade i längden icke kunna fördraga ett ge. nom sin osäkerhet för deras materiella in. tressen så komprometterande läge, så bildar sig efterhand ett parti, som just på grund af sin förkärlek för freden icke skulle sätta sig emot kriget, såsom det enda prak. tiska medel att vinna den för dem så önsk. värda freden. Under tiden lemna de mest företagsammt fritt lopp åt sina våldsamheter, och upp muntrade genom en städse hotad och städse bibehållen fred, spela de, så rädda de: sjelfva verket äro, rollen af modiga. Detta gör Ryssland dristigt under dess nidingsdåc i Polen och låter det föra emot vestmak. terna ett föga lämpligt språk, som det en gång kommer att få ångra. Och det är ock detta, som gör Preussen och Österrike så läraktiga för moskovitpolitikens ingif velser i afseende på Polen och låter desse makter göra gendarmtjenst. Men England behöfver blott träda ut ur sin förslappning och passiva hällning samt utveckla jemte Frankrike sin maktiöfverensstämmelse med sina politiska åsigter, och de tre andra ka. binetternas skenbara öfvervigt i det gemen.