Aftonbladet – 23 maj 1864, sida 2

Wien den 14 Maj. . Landtdagarne i mnedra Österrike, öfra Österrike, Mähren, Salsburg, Schlesien, Vorarlberg, Kärnthen, Krain, Steyermark, Istrien och Görz, hvilka sammanträdde den 2 Mars, ha slutat sina sessioner dels efter en kort session redan för flera veckor sedan, dels på de sista dagarne. Belägringstillståndet i Galizien har förhindrat landtdagens inkallande i denna provins. Den dalmatiska landtdagen upplöstes den 15 April af regeringen. För närvarande äro ännu 4 landtdagar församlade, nemligen i Böhmen, Tyrolen, Bukowina samt staden Triests municipium, hvilket äfven utöfvar en landtdags funktioner. Någon politisk betydelse ha dessa landtdagars diskussioner alls icke haft, med undantag af den negativa, som betecknar Dalmatiens landtdag. Skälen till dess upplösning äro icke tillräckligt kända. Regeringsorganerna innehöllo allmänna klagomål öfver debatternas oparlamentariska torm och beskyllde isynnerhet representanten Giorgi från Ragusa att på ett hånande sätt ha velat bestrida regeringskommissariens rätt au taga säte i landtdagen. Man har med rätta anmärkt att ett annat slags upprättelse än landtdagens upplösning för dylika personliga invektiver väl varit möjlig och att det, föratt tala på jägaremaner, ej var rätt att med en 24-pundig kanon skjuta på en hare. Om några dagar väntar man underrättelse om kejsar Maximilians ankomst till Veracruz. Det tyckes bekräfta sig att den unge kejsaren under sitt besök i Rom icke ville göra sig till presterskapets blinda verk tyg. Man tror till och med att presidenten för den mexikanska deputationen, don Guttierez de Estrada, en al det nya kejsarrikets förnämsta beskyddare, som står i spetsen för det ultraumontanua partiet i Mexiko, af detta skäl vägrat mottaga något embete i den nya regeringen. Han ämnar stanna i Rom, berättas det, och der afvakta händelsernas gång i Mexiko. Underrättelserna från Rom låta åter mycket ogynnsamt för påfvens helsa. kRomerska telegrammer af den 8 Maj, hvilka jag sett, bekräfta att han har en fortfarande feber. Vid hemkomsten från Paulinska kapellet, der pjlven utdelat konfirmationsSignefsem föll han i en svår vanmakt, som icke litet oroade hans omgifning. De diplomatiska berättelser, som ankomma hit från London, sysselsätta sig ännu alltjemt nästan lika mycket med efterverkningarne af Garibaldis resa som med konferensen. Man är lugnad tör att Garibaldi icke har för afsigt att inom kort företaga något våldsamt steg mot Venedig eller Rom. Man tillskrifver tvärtom nu Garibaldi planen att ställa sig i spetsen för den utan ledare varande venstern i kammaren och på parlamentariskt område störta det franska partiet tillika med ministeren. Så förunderligt det än låter är det dock ett faktum, att ett dylikt fredligt fälttåg ingifver större bekymmer hos våra merb långsynta statsmän än aktionspartiets förehatvanden. Detta sednare har endast olagliga utvägar att tillgå, hvilka mäste stranda mot den franska fvermakten. Men ett länge förberedt och af det engelska inflytandet understödt konstitutionelt fälttåg skulle deremot tillförä itali a enhetssträfvandet utsigter till framgång; som upptylla den österrikiska skenkonstitutionalismens patroner med lätt begriplig oro. Med den revolutionäre Garibaldi hoppades man ha saken klar; men Garibaldi såsom reformetor ER Rs lad ir tra Arg KA RA SA RR NAR AR RE RR TR RE EET a