-Jutsago som vid Helgoland varit ombord — -I hade 150 döda och sårade. Våra skepp ha: icke ett ögonblick under eller efter aitären varit otjenstbara. Den danska styrkan i striden var: Fregatten Nils Juel, kapten Gottlieb, 300 I hästkrafter, 42 kanoner (12 st. 18-pundiga Irefflade och 30 slätborrade 30 pundiga). I Fregatten Jylland, kapten Holm. 4090 hä krafter, 44 Kanoner (8 18-pundiga och 4 ,12-pundiga refflade samt 32 30-pundiga slätborrade). Korvetten Heimdal, kaptenlöjtnant 5. Lund, 260 hästkrafter, 16 kanoner (2 18pundiga refflade och 14 30-pundiga slätvorrade). Den österrikisk-preus vidt kändt är: Fregatten Sechwarzenberg, 400 hästkrafter, 50 kanoner (4 24-pundiga refflade, 6 ödPundiga granatkanoner, 40 30-pundiga slätborrade). Fregatten Radetzky, 300 hästars kraft, 31 kanoner (3 24-pundiga refflade, 4 60-pundiga granatoch 24 30-pundiga slätborrade kanoner). Kanonångbåtarne af första klassen Blitz och Basilisk, hvardera armerad med en 2pundig refflad och 1 68-pnondig slätborrad äinon Aviso-ångbåten Adler, med 2 smärre refflade kanoner. Nordsjöeskaderns hemkomst, som egde rum söndagen den 15 dennes, bar en mycket vacker och högtidlig prägel. Redan på morgonen hade på Toldboden infunnit sig en mängd menniskor, hvars antal oupphörligt förökades, för att mottaga de skepp, hvilka deltagit i den äröfulla träffningen vid Helgoland. Omkring kl. 11 fick man eskadern i sigte, och kl. 3412 inlopp den på redden, under en ut ar 11 skotll för amiralflaggan på den för ankar liggande skrufgatten Sjelland, som besvarade saluten med samma antal skott. Af nordsjöeskaderns skepp ankom först skruffregatten Niels Juel: derpå följde skrufkorvetten Heimdal och skruffregatten Jylland. Flera af de på redden liggande kofterdiskeppen voro prydda med flaggor, och då eskadern närmade sig, mannades rå på de tidigare ankomna örlogsskeppen, fregatten Själland och korvetten Ihor, hvarelter besättningarne på dessa mottogo deras från striden hemkommande kamrater med dånande hurrarop, hvaruti den på Langelinie och Tolboden törsamlade folkmassan samt de som voro ombord på de båtar och små fartyg, hviika gätt eskadern till möte, instämde med hänfö Kort efter eskaderns ankomst gick H. M. konungen med svit vid Qvesthuusbroen ombord 1 den prydl utstyrda kungliga båten, från hvars fö len kungliga tflaggan svajade, och lät, åtföljd af marinministern, ro sig genom hamnen. Afver här voro flera kofterdiskepp prydda med flaggor, och då konungens bät passerade tlouans varf, mannades rå af den der liggande skruffregatten Tordenskjold. Manskapet på log skeppet Dronning Marie stod, med oflic personalen i spetsen, uppställd på bron derstädes, och så väl från detta manskap, som från Tordenskjolds besättning, mottogs den kungliga båten med skallunde hurrarop, d hv styrkan var, så hvaruti den på Toldboden församlade folkmassan instämde. KI. 31 rodde den kungbåten, under salut af 27 skott från batteriet Sixtus och från alla de på redden liggande örlogsskeppen, ut genom Bomlöbet. MH. M:t gick först ombord på skruffregatterna Själland och Jylland och sist på skrufkorvetten Heimdal. På hvart och ett af dessa örlogsskepp hissades kunglig flugg då H. M:t beträdde dess däck, och från flera af dem kunde hurraropen och de af skeppsmusiken uppspelade nationella melodierna höras i land. Under H. M:ts besök på eskadern blef dess chef, örlogskaptenen Suenson, dekorerad med dannebro2ens storko M fär en timma sedan H. M:t under kunglig salut från skeppen och batteriet Sixtas sumt under förnyade hurrarop rott tillbaka till Qvesthuusbrocn, kom eskaderchefen, örlogskaptenen Suenson, iland på Toldboden, hvarest han mottogs med ett lefve och med skallande hurrarop, för hvilka han tackade med några ord, innehållande: alt man icke måtte göra för mycket af hvad som skett: han hade blott gjort hvad hvarje iman skulle hafva gjort i hans ställe, men vår Herre hade varit med de danska vapnen. Kort derpå kom chefen på fregatten Jylland, kapten Holm, i land och helsudes likaledes med ett letve och eutusiastiska hurrarop, för hvilka han tackade med orden: att det gladde honom, att vi haft denna affär och visat, att vi älven med vår marin ännu kunde uträtta något. Alven chefen på korvetten — Heimdal, kaptenlöjtnanten 5. Lund, mottogs med ett varmt och hjertligt lefve. Eskaderns skepp, hvilka betraktades af allmänheten med du största intresse, se ut som om de kommit tillbaka från en manöver och icke från ett slag. Intet af dem har lidit något af betydenhet, och de äro alla i fullkomligt stridsdugligt skick. Det gläder oss att kunna tillägga, att alla hit ankomna sårade belinna så väl, utt portchäserna kunde bortsändas såsom öfverlödiga och att fregatten Jylland till och med kan behålla sina särade ombord. 7 Den 13 Maj inkom ett slesvigskt fartyg till Kiel under dansk flagga. Det gjordes genast alarm i hamnen och kaptenen nödgades för pöbeins hotelser att fira ned flaggen. Underhandlingar äro nu inledda med Preussen om att fartyg från hertigdömena skola segla under preussisk flagg så länge vapenhvilun räcker.