Aftonbladet – 20 maj 1864, sida 3

ANI KHRNUBI ETRICT BLICSE UC AIIRUA Or such blac alry as thine. Underrättelser från Danmark. Sjöträffningen i Ielgolandsbugten. Marinministerns rapport härom lyder: Sedan fregatten Jy land den 6 dennes hade förenat sig med fregatten Niels Juel och korvetten Heimdal på höjden af Christiansand styrde den samlade eskadern sydvart, för att kryssa i Helgolandsbugten, under befäl al kapten E. Suenson, som hade hisat sin standert å tregatten Niels Juel. Den 5 kl. 10 f. m., stående in mot Röde Klf, licks en ängfregatt i sigte. Fregatten Jylland fick order att uppsöka den och återkom kl. !(el med rapport att det var enelska fregatten Aurora, kapten Mac Clintock, som dagen förut hade varit tillsam mans med den förenade preussisk-österrik ska eskadern. Våra fartyg eldade genast på och styrde söderut för att söka upp fienden. Kl. Ved f. m. den 9 drejade eskadern bi utantör Smaldyb, för att af kaptenlöjtuvant Hammer erhålla bekräftelse på underrättelsen om att den förenade tyska sjöstyrkan hade den 6 på aftonen lupit ut från Cuxhaven och befann sig i forvattuet mellan Elben och Helgoland. Sedan aftal trätfats med kaptenlöjmnant Hammer (chef på öarne vester om Slesvig) om att hun skull lägga märken och tunnor i Smaldyb, för den händelsen att våra farlyg kunde blifva nödsakade att der inlöpa, styrde eskadern under segel S.V. hän mot Helgoland. Kl. 11 tf. .m. varsvades en stark rök i SSV., och kl. 12 hade man i sigte den fiendtliga eskadern, bestående al två österrikiska fregatter och tre mindre preussiska ångfartyg, hällande ned mot våra furtyg, fregatternu med bramrärna nedtirade och flaggorna i topp. Åt a fartyg gu gnal till: ånga upp?, beslå seglen?, klart skepp? och ?jölj ehefsfartyget i tättsluten kölvattensordning.? Under tiden hade de fiendtliga skeppen närmat sig de våra på ungefär 3000 alnar, pgatten Schwarzenberg som ledure, på något afstånd Radetzky och längre bort de preussiska kanonängbåtarne, — Platsen var sydost om Helgoland, omkring 10 knop derin, vädret vackert med lätt ostlig bris. Sechwarzenberg öppnade nu elden med sina svängkanoner och försökte kort derefter att komma för om oss genom att lägga roret babord; men då detta blef hindradt derigenom att våra skepp föllo af babord hän, så öfvergaf han denna sin afsigt. Eskadrarne hade nu kommit hvarandra närmare, s ande motsatta kurser, norr och söder, och Schwarzenberg mottog vår första eld på 5 å 6 kabellängder (15 å 1800 alnar). Farten saktades och striden ble allmän omkring kl. 342 e. m. De preussiska kanonängbåtarne hade icke följt österrikarnes rörelser, utan sökte, genom att hälla sig i sydvestlig riktning framför dem, alt skjuta våra skepp sköns i fören. Emellertid var atståndet — 4 å 6000 alnar — mycket för stort och deras eld blet derföre utan all verkan. När vär linie hade passerat de österrikika fregatterna vände den rätt st er, för att komma in mellan de ska och preussiska fartygen. För att hindra detta foreerade de sistnämnda fram, medan Österrike sökte kasta sig emellan genom att backa styrbord öfver: vid detta tillfälle lyckades det våra skepp at gifva de fiendtliga fregatterna några välriktade lag i fören. Efter denna sis gingo nu den österrikiska och danska es dern långsides hvarandra, efterhand böjande ål syd-syd-vest och vester, den danska eskadern ytterst och kanonångbåtarne ungefär i centern. Niels Juel upptog striden med Sehwarzenberg, Jylland och Heimdul med Radetzky; vår linie var väl sluten och våra skepp hade förträffligt håll, särdeles sedan afständet småningom hade blifvit minskadt till 2å 3 kabellängder (6734 900 alnar). Österrikarnes eld var särdeles väl riktad och underhållen, oaktadt de blefvo häftigt beskjutna. Nu, liksom under hela affären, voro kanonångbätarne på ett mycket betydligt afstånd och deras eld utan verkan. Omkring kl. !o4, då striden hade räckt ungefär 7 qvart, varsnades eld i Schwarzenbergs förmärssegel, stark rök syntes uttränga genom dess bottenportar, och kanonelden der ombord såktades märkbart: på vår sida förökades ansträngningarne, och vår eld gjorde utmärkt verkan på det nära hållet. Kl. 4 stod Schwarzenbergs hela för-rigg, alltifrån under-märsen och ända uppåt, i häftig låga, och från denna stund ötvergat hau striden, satte till full fart och vände upp mot södra inloppet vid Helgoland, följd al Radetzky, som på det mest utmärkta sätt sökte betäcka honom. Under denna sista vändning lyckades vi gifva fienden våra bredsidor akter öfver på ganska tjenligt håll. Våra skepp förföljde de fiendtliga med full styrka, med fördel användande sina bogkanoner tills kl. 105 e. m., då de voro Helgoland på 4 knop nära och jagandet måste upphöra för att icke kränka det neutrala området. Eskadern styrde nu nord-ost hän, och blef liggande någon tid för att observera fienden. Så väl de österrikiska fregatterna som kanonbåtarne ankrade under Helgolands södra ända och släppte ut ångan; kort derefter föll Schwarzenbergs hela för-rigg. Mot aftonen styrde danska eskadern ostvurt hän och gick kl. half 4 påföljande morgon, enligt från marinministeren erhållen depesch. åt norr. re vn mm sh hd a 4