Aftonbladet – 20 maj 1864, sida 3

de vore att fir veta om de nu utdriuna nybygarne verkligen, såsom här uppgilvits, erhållit något som helst tillstånd att slå sig ned på bostälisskogen. Deri har-då telet legat. Om utvräkningen nödvändigt maste så snart utslaget fallit, så hade ocksi bort vidtagas att något förmildra de följder. Om något förbiseende i denna händelsen faller ötverstlojtnant Uggla till last känna vi ej; men detta lärer väl då ock vara allt som kan förebrås honom. MSE Landibruksakademions sammankomst för Maj månad egde rum förlidne lördag. Vid en föregående sammankomst hade en samling af modeller å diverse i Turkiet brukhga åkerbruksredskap förevisats, hvilka till kommerskollegium blifvitatsända från svensknorska ministern: i Konstantinopel. Priset å desamma gaf anledning förmoda, att dylika redskap, tillverkade, med fördel skulle kunna exporteras till Turkiet. Genom akademiens försorg hade här i landet veroande redskapsfabrikanter om nämnde för hållande blifvit underrättade, älvensom att modellerna voro i akademiens lokal tillgängliga. Följden deraf har varit att älskilliga fabrikanter genast förklarat sig hugade öppna handelsförbindelse med Turkiet, om ej införseltullen derför lade hinder i vägen, och derest lämphga kommissionärer kunde erhållas. — Sven beskickningen, härom tillspord, hade välvilligt upplys akademien att ett aktadt handelshus Mille, Pire Fils i Konstantinopel vore villigt öfvertaga kommissionshandeln med svenska äkerbruksredskap och andra fabrikater; att dessa lätteligen öfver England eller Medelhafshamnarne kunde alsändas till Konstantinopel; att införseltullen för närvarande utgjorde 8 2 of varans värde; att kommissionsarvodet beräknades till 3 4, men kunde nedsättas i mån af större afsättning, och att sekreteraren vid svenska beskickningen hr Bödtker — som hade meddelat dessa upplysningar, förklarat sig med nöje vilja tillhandugå de svenska industriidkarne med råd och hjelp. Den ifrågavarunde intressanta skritvelsen skall, så tort den blir tillgänglig, af oss meddelas. Hushällningssällskapet i Jemtland hade insändt en särdeles imtressant redogörelse för fiskeri-assistenten C. Byströms verksamhet och iakttagelser rörande fiskodlingen inom nämnde län. Den fisk som genom konstmessig befruktning frambringats och utplanterats mom länet, hade trifts väl och företedde en öfver förväntan hastig tillväxt. Sålunda hade i hus ing skapets fiskodlingslokal under Maj månad 1859 tramkläckts sik-yngel, eom redan den 15 Juni samma år kunnat utplanteras. Den 20 September förlidne år fångades i Nordsjön vid Undersåkers prestgärd den första siken, hvilket fiskslag icke tillförne funnits i nämnde vatten. Den fångade siken, som vägde 4 ?, och från nosen till stjertfenans kant hade 19 tums längd, med 5 tums bredd, innehade milder af 4!(3 är och var af en utomordentlig fetma. Tager man i betraktande att denna fisk för lyra år sedan endast hade storleken af en liten knappnål, så framgår deraf att dess tillväxt varit ganska snabb. Det hade jemväl blifvit be tadt att liskodlingen i de nordliga fjellsjöarne gaf hopp om en lönande framtid. Professor Miller redogjorde för en lättare metod att krossa och mula ben till mjöl i och för detsammas användande såsom gödningsmedel. Vidare lemnades underrättelse om de lönande resultater som vunnits på Claestorp al grefve Lewenhaupt vid lt verkningen af terpentin-spiritus ur stubbved. Gudhem förr och nu? skildrades af sekreteraren professor Arrhenius i ettlängre föredrag, som, utgjorde sammankomstens lanspunkt. Ar 1542 hade den för vårt and: ruks befrämjande så nitiske magister Lundeqvist mottagit Gudhem på arrende. Betydliga förlagskostnader hade han der nedlagt; stora och mödosamma arbeten hade hän der utfört. Tolf år hade åtgått innan egendomens trädesoch rotfruktsjord hade kunnat fullständigt gödslas. Först under de sednaste ären hade egendomen uppnått den kulturgrad att alla förlags kostnaderna med derå upplupna räntor blifvit återgäldade. Afkastningen hade varit i ständig tillväxt, och uppgick nu till flerdubbelt högre belopp än vid arrendets mottagande. Den sena behållningen under de sednare åren hade utgjort mellan 8000 och 11,500 rdr årligen. Hushällningen var grundad på f udling, laducsrdsskötsel och i tredje på spanmäålsproduktion. — Dessa hr Arrhevins enledning att utdedes den ogynnsamma ställning, londimän nu i ellmänhet äro orsekas deraf, att de alltför utesedrifva produktionen af spanmål, förliseende och försommöonde ladugärdssktt