Aftonbladet – 20 maj 1864, sida 3

—A — För någon tid tillbaka förekom uti Åmåls tidning en berättelse uti ett bref från Arvika, som var ganska upprörande, i det deri omtalades hurusom en mängd familjer, fattiga backstugusittare, som slagit sig ned på m jorsbostället Bergs utmarker, Dblitvit plötsligen midt i vintern utvräkta och blottställda för att fö gäs, derest icke andra menniskors barmhertichet t afböjt en sådan ft sanstull tilldragelse. Göteborgs Handelstidning meddelar nu följande upplysningar från trovärdig person, hvilka ställa ken i ett ganska lörändradt ljus. Förhållandet är töljande: Då för erhållandet af nödigt hustimmer till reparationer och nybyggnader I på Berg öfverji garen i orten, för vid I 2:ne år sedan på boställets skog skulle verkställa utstiämpling, betanns. till följd deraf att en mängd löst tolk. tid efter annan af förra indelningshatvare erhållit tillstånd att å boställets skog och utmark uppföra bostäder och derstädes nedsätta sig, skogen då redan så medtagen, att densamma för sådant ändamål ej mera kunde anlitas. Detta förhållande inrapporterades at ölverjägaren till konungens betallningshatvande, som anmälde saken hos kammarkollegium. — Kommarkollegium — gjorde äter i sin ordning anmiälan hos krigskoll sium, som slutligen vid strängt ansvar törstän-. Tgade dåvarande regementschelen, öfversten sensvärd, att hos landshöfdingeembetet behandräckning till vräkning af alla å boställets egor befintliga . obehöriga personer, hvilka dock, när denna åtgärd under förlidne sommar skulle verkställas, anförde klagomål vid vederbörlig domstol, hvariöre sjeliva vräkningsälg den måste inställas till dess klagomalet blivit fgjordt. När så domstolens utslag föll och vener ställandet deraf mäste omedelbart tölja. blef i svärden, derfor att den utfördes under den kalla ste ärstiden, stämplad såsom den grymmaste hjertlöshet af bostätlsinnehatvaren, dåvarande ofrstlöjtnanten Uggla, oaktadt han näppeligen ärer kunnat hindra lagens utöfning. Han är i nMrigt boende på annan ort och hade dessutom vid den tiden redan inlemnat sin afskedsansöKan. Handelstidningen tillägger: Hvad som i detta fall forvånar är, att öfverstöjtnant Uggla icke Ii ätit en upply: iingesedan nng om verkliga förhållandet. komma till allnänhetens kunskap. Om han försmått detta steg för sin egen persons skull — hvilket dock har han bordt för sakens skull visa huru dermed hängt ihop. Af någon vigt för sakens moraliska bedömanle vore att få veta om de nu utdrifna nybyga i om här uppgilvits, erhållit igot som helst tillstånd att slå sig ned på bostälisskogen. Deri harsdå telet leg: Om utvräkningen nödvändigt mäste försigga så snart utslaget fallit, så hade också åtgärder bort vidtagas att något förmildra dess följder. Jm något förbiseende i denna indelsen taller ptverstlojtnant Uggla till last känna vi ej; men letta lärer väl då ock vara allt som kan föreyrås honom. a