Aftonbladet – 19 maj 1864, sida 3

Tack, jag hade räknat på ett sådant svar; men det är egentligen din uppriktighet, som jag nu behötver. Svär du att svara mig och att ingenting dölja af fruktan att såra och bedröfva mig7? För tusan, herr Andre?, svarade Bastien förlägen, det beror på ..7? Min framtid, Bastien, min egendom, mitt Nif beror derpå!? Oh, i så fall, fråga blott, jag är färdig att svara.? ?Hvad säger man här i trakten om förbållandet mellan mig och min förmyndare?? frågade jag efter någon tvekan. ?Pah! fan vet att han är högmodig, elak, och girig isynnerhet, samt att det är emöjligt att lefva i fred med honom och att han icke är god emot er.? Och... om mig., hvad sä mig?? Alla menniskor hålla utaf er, ty ni är lika frikostig och ädelmodig, som han är snål och elak.? Det är icke det jag vill veta. Talar man ej om. en i min familj .. vanlig olycka?? Bastien blef orolig och lätsade ej förstå mig. ?Herr Andre, hvar och en har sina fiender; men ni blir snart herre öfver all er egendom. Ni är så rik.? ?Det är ej fråga om mina rikedomar. Seså, du har alltför väl förstått mig. Du ser att jag är lugn. Behandla mig ej som ett barn. Jag frågar dig om man säger att jag hotas af att blifva vansinnig sow min stackars mor?? Nåväl, om jag skall säga sanningen... Det förstås att då i er familj förut varit något sådant. Det finnes alltid folk, som tala om det de ej förstå. Rykten utspridas alltid... ger man om