Aftonbladet – 14 maj 1864, sida 3

nan del gftk raglande i land. En officer var genast färdig att hjelpa mig i vagnen och jag bief förd till artilleriskolans lokal, som inrättats till lasarett. De första dagarne kunde jag med svårighet gå något litet, men nu är det omöjligt. Sista natten hade jag starka plågor ända till knäet, men är nu bättre. Några veckor torde väl åtgå innan foten blir botad. Man synes ha tänkt på att kanske göra mi i till underlöjtnant, efter som krigsministerns a jutant infordrat mina papper. Underrättelser från Danmark. Uti Berl. Tid:s aftonnummer för den 10 j dennes läses följande officiella tillkännagifvande om den afslutade vapenhvilan: 7Uti det i går den 9 Maj af konferensen i London hällna möte beslutades en akt om inställande af fiendtligheterna. Det skall vara vapenhvila till lands och till sjös, räknadt från den 12 Maj, under loppet af en månad. Nämnde dag upphäfver Danmark blokaden. Preussen och Ös errike förpligta sig att under vapenhvilan icke i de utaf deras träpper besatta delar af Jutland lägga hinder i vägen för handeln eller samfärdseln eller administrationens regelbundna gång, att ej utkräfva någon krigskontribution, utan deremoöt betala allt, som lemnas de tyska trupperna, hvilka blott fortfara att ockupera sina nuvarande strategiska positioner. De krigförande parterna hafva öfverenskommit, att de vilja bevara sina respektiva militäriska positioner till lands och till sjös, och de tränsäga sig rättigheten att förstärka dem så länge våpenhvilan varar. Officiell notitikation härom skall tillställas befälhafvarne för de krigförande strids krafterna till lands och sjös af deras resp. regeringar. 7 Under samma dag kungör marinministeriet, att, tillföljd at vapenhvilan, blokadeni f Cammin, Svineminde, Wolgast, Greifssund, Barth. Danzig och Pillau, älvensom af hamnar och inlopp i hertigdömena Slesvig och Holstein upphäfves trån den 12 Maj. i Dagbladet yttrar rörande vapenhvilan: — Vi förmå ej bedöma huruvida regerinsen varit nödsukad att ingå på detta vupen1, eller om trycket från de vänskapliga? makternas sida varit så starkt, intet motstånd kunde av. Hå my Å s klart, att vilkören äro mycket ofördelga för Danmark, både för den tid, under hvilken vapenhvilan kommer att rä och med ulseende på det slutliga aft I det af striden. :Pråktiskt taladt,-åstadkommer vapenhyilan blott en förändring i det nuvarande tillståndet: blokadens bpph de. Alt kontributionerna inställas uti Jutland, har ej mycket att betyda, då brandskattningen i alla fall hvarken med godo ll eller ondo skulle kunna indritvas. Det skall cj göra något godt intryck på jutlänningarne. att man på sådant sätt öfverantvardar dem åt en fortsatt tysk besättning och deunns andliga tryck, som varit dem härdast att bära. Och det är särdeles beklagtiet, att Fredericias utrymning och gene Hegeri manns hastiga tillbakatäg skall låta lienden den 12 Maj vara herre öfver så godt som hela norra Jätland från Kougeån till Liimjorden. Tyskland, som fortfar att vara fullständig herre öfver det olyckliga Slc vig, som håller uorra Jutland såsom pant ! och är befriadt från blokaden — Tysklan I skall ej fiona sig mycket manadt att på skynda fredsuuderhandlingarne eller att söka få detta tillstånd förändradt. Hela bördan kommer att hvila på Danmark, och dess regering skall ej lätt kunna motsätta si länguing af den vapenhvilu, hvars tande .den ej kunnat hindra. Och ja läng lid, som förgår, desto mera utbreder sig legulitetens skimmer öfver det såsom fait ac compli föreliggande tillsiåndet. desto mera böjd skall man vara att ause ett dermed beslägtadt algörande för antagligt och billigt mot Danmark. Vi kunna derför godt förstå, alt det i, hemliga statsrådet fattade beslutet föramledt flera af ministerens medlemmar att ingifva sin demission. Vibefara mycket, alt det tagna sleget skall visa sig ha en ödesdiger betydelse för vårt fäderneslands sak.? I I i I I Befilet öfver de preussiska trupperna i vorra Jullond, hvilket hittills varit anför) rodt ät generallöjtnant v. Mälbe, har, på! srund af dennes sjukdom, uppdragits ätj! Wrangels fordue stabschef, generallöjtnunt i q Vogel v. Falkenstein. i Från Fredericia skrifves till Schl. Holst. eilung, att staden lidit långt mindre unler bomburdemanget än man först förmoe. Husen äro visserligen till en del! mponerade, utan möbler, fönster och lås: r det mesta hafva de uu blitvit fyllda !! ned strå och halm till läger för soldaterna ! ;ch tiil fourags At bor ue ha en-j! last omkring irstannat, till större de b j en värdshusidkare och handtverkare. D: noleringen af vallarue kring det belästade gret lorisättes: ett uf de murade krut en har sprängts i luften medelst ett elek riskt batteri. Pr telegraf meddelas från Fredericia: Be ättnivgen består hulvudsakligen af österr are och endast 400 preussare. Från landtocknarne reqvire dagligen 2000 man tilll lemolering ar fästningsverken; stadens inänare äro fritagne. Bilows monument och andssoldatsstatyen ha hittills skonat En korrespondent tilt Börsenhalle7 bhettar, att vid Fredericins besättande gjorles 22 fångar, hvilka qvarstannat i de tona husen. En ny insomling, mera storartad än ulla le föregående, för de fallne krigarnes faniljer har öppnats i Köpenhamn. Ett stort) intal afhufvudstadens mest framstående män; och qvinnor har nemligen utfärdat inbjud ng till bildande af en fond för de tall-., es mMinne, hvars kopital och räntor skola t illförsäkra enkor och föräldralösa barn ef; er officerare, underofficerare och menige vilka fallit i kriget eller dött af sina sär: ler af en genom fältlifvet ädragen sjuk-; lom, ett d tt bidrag utöfver det belopp, : om staten gi dem. — Ceutrall omiten, wars verksamhet utsträcker sig er hela andet, riktar sin inbjudning e till de! nera förmögne och har derför bestämt biIragens storlek till minst 1000 resbdr. Ini