Aftonbladet – 14 maj 1864, sida 2

GERFVINNAN DIANNE) ROMAN Ar MARIO UCHARD. (Öfversättnina.) Nävöl, jag skall då säga er, att ni under de första dagarne icke igenkände någon menniska och att ni var så ursinnig mot grefven, så alt ni oupphörligt talade om att döda honom, och läkaren förbjöd honom att komma in. Jag och grefvinnan stannade sedan ensamma qvar hos er. Hon litade på mig, ty hon vet väl att jag skulle kuona gå i elden för er, och den gamle Fritz var icke tillräckligt stark för att hålla er qvar i sängen under de värsta feberanfallen. Grefvinnan kunde emellertid hafva undvikit äfven mig, ty så fort hon talade vid er och lade handen på er panna blef ni genast lugn och lydde henne utan invändning som om ni förstått huru orolig hou var öfver er.s s Jag igenkände väl henne åtminstone ?? Man skulle ej kunnat tro det, ty ni ropade oupphörligt på henne, fast hon satt vid er säng. En natt slumrade ni och talade sakta som i sömnen: stora tårar ruljade utför edra kinder. Grefvinnan ville! aftorka dem och ni vaknade; då började ni säga en hel gd saker som jag ej förstod. såvida ni icke trodde er tala vid fröken Maleleine. Det är icke sannt, sade ni, jag har ljugit! Gå och säg till min kusin alt det är henne jag älskar och att; ) Se ÅA. B. nir 101-404 och 107-—109