Aftonbladet – 13 maj 1864, sida 3

oupphörlig magnetisk sömn, under hvilken tid följande tilldrog sig. En vän, Catharina M., som besökte Augusta Miller, sade, att hon ej nästa dag kunde komma tillbaka, emedan hon kände början till en stark tandvärk. Augusta svarade, att hon sjelf skulle besöka henne f jande nati Catharina aktade ej derpå, utan lade sig vid vanlig tid, sedan dörren blifvit tillsluten. Klockan 2 på natten vaknade hon, såg en ljus sky framför sin säng, gned sig i ögonen och igenkände nu Augusta, hvilken, i nattkläder och omifven af en klarhet, likasom solen hade skinit akom henne, log emot sin vän med utmärkt fryntlighet och behag. Catharina erfor en hemsk känsla; men Augusta lät henne förstå, att hon ej borde vara rädd, hvarpå den förra makade sig åt väggen och lät Augusta lägga sig bredvid henne. Straxt derefter insomnade Catharina 3). Följande morgonen vaknade hon, fullkomligt befriad från sin tandvärk, gick genast till Augusta och sade till henne: Dina besök om dagen äro mig angenäma, men om nätterna ber jag dig förskona mig derifrån?. Hon erfor nu till sin stora häpnad, att Augusta tillbragt hela natten sin säng, och att blott hennes magnetiska personlighet, hennes själ, besökt Catharina och befriat henne från tandvärken. På frågan, huru hon tillryggalagt vägen till sin väns aflägsna boning, svarade Augnsta, att det varit som om hon sväfvat mellan himmel och jord. Då hennes själ sålunda var frånvarande och besökte sina vänner, hvilket flera gånger hände, syntes hennes kropp vara i ett liflöst tillstånd.? — — Hvad bör man väl tänka om tilldragelser af lessa slag? Förståndet står här stilla och vet ingen förklaringsgrund. Endast animalmagnelismens fenomener lemna oss härutinnan någon vägledning. Genom de försök, som med densamma blifvit anställda, har man kommit till visshet derom, att själen är i stånd att verka atan kroppens biträde, och att hon kan fullkomligt både se och höra, utan att dertill behöfva de yttre sinnena. Om nu, genom en eller annan för oss okänd orsak. själen lyckas att på en kort stund lösgöra sig ifrån kroppen, så tr hon, så änge ett sådant tillstånd varar, icke fängslad af materiens band. utan oberoende af tid och rum, och kan följaktligen såsom en frigjord ande på ögonblicket förflytta sig hvart hon behagar. Hon ledes då helt och hållet af sin vilja. Om detta tillstånd kan man äfven göra sig ett ingefärligt begrepp fenom. drömmarne, då kropen sofver, men själen, det oaktadt, är i fullcomlig verksamhet. Emedan jag kommit att tala om somnambuismen, vill jag, innan jag slutar denna lilla afandling, framfäga en hjertlig varning. I vår id. då man vill forska i allt och undersöka allbör man akta sig för att experimentera ned animalmagnetismen. Vi känna icke lagarne ör densamma. Denna naturkraft är icke att leka ned 4): Och dessutom färbryter man sig emot 3ud, om man genom detta medel söker att blicka n i framtiden eller vill utleta sådana hemligheer, som det härnere. 1cke tillkommer oss att veta. jag har känt två magnetisörer, som med hänörelse öfverlemnade sig åt denna sysselsättning. Jen ena dog i förtid, enerverad; den andra sluade på dårhuset. 208 ) Det tycks vara sannolikt, att äfven Catharina M. vid detta tillfälle befann sig i ett slags magnetiskt tillstånd. Fr. ) Animalmagnetismen, hvars utöfning endast bör tillhöra vetenskapsmän, har i sednare tid förlorat sitt anseende, sedan åtskilliga charlataner börjat att befatta sig dermed. Man har af denna anledning ofta haft svårt att urskilja, huruvida fenomenet varit verkligt eller endast bländverk och bedrägeri.