Aftonbladet – 13 maj 1864, sida 2

GERFVINNAN DIANE. ) ROMAN Ar MARIO UCHARD. ( Öfversättni; ng.) Doktorn åhörde mig med nedböjdt hufvud, som om han fruktat att förlora ett enda af mina ord; jag betraktade honom noga och jag kände att jag lyckades lugna honom. Ett ögonblick till och med, då han vände mig ryggen, såg jag hans ansigte i en spegel och det bar då ej ringaste spår af sinnesrörelse; händelsevis mötie han min blick och blef ånyo orolig, men det var blott ögonblickligt. För att dölja sin förlägenhet, satte han båda händerna för ansigtet, men detta skedde dock ej så hastigt, att jag icke hann se ett leende krusa hans läppar. Hvad betydde detta leende? Man skulle verkligen kunnat tro, att doktor Schultz aldrig varit vansinnig och att hans sinnesförvirriog blott varit en feberdröm af mig. Tala, talas, sade han emellertid till mig, och bevisa mig min dårskap, tevisa mig att om jag förmår fatta huru barnslig min förskräckelse är, så finnes det ingen organisk rubbning i min hjerna; bevisa mig att jag öfverlemnar mig åt löjliga synvillor och att om min fasta vilja är tillräcklig för att skingra dem, så har jag undgått mitt bedröfliga arf. Dessa förnuftiga ord bevisade mig attjag segrat och jag behöfde endast draga de sluisatser, som framgingo ur den bevisning ) Se A. B. n:r 11-—104, 167 och 108. Hp.