— I Norra Hallands tidning läses: Man har länge frågat: huru kommer det sig, att Träslöfs socken ännu ej visat någon sympati för skarpskyttesaken? — ännu ej tagit ett steg för bildandet af en skarpskyttekår, ehuru de flesta socknarne omkring Warberg redan ställt sig i skarpskyttarnes led? — Vi svara: orsaken lärer vara, enligt T öfs-boernas egen utsago, icke bristande intresse för saken, utan vice pastor O. E. Asklunds åsigt, att saken bör motarbetas, hvilket han ock troget fullgjort under sin vistelse derstädes. Det är sorgligt att omtala, det han till och med vågat förbjuda läraren att i folkskolan öfva gossarne i gymnastik och exercis. Men hurn är det möjligt, att en man med sundt förnuft och i känsla at sin pligt så embetsman kan förbjuda hvad K. Mit och rikets ständer genom lag påbjudit? Man har svårt att kunna fatta ett dylikt beteende, om det vore första gången något sådant egde rum; men ty värr hafva vi haft flera exempel på ett dyhkt spjernande mot folkskolestadgans bud, churu de nu mera, som bättre är, blifva allt sällsyntare. — — —