Aftonbladet – 7 maj 1864, sida 3

OR OA Nr nen försvunne och att af den fordom så stora Ladupgårdslandsviken blott en ringa och temligen grund del återstode, och detta för att vinna vidsträckta upplagsplatser för den sjötrafik, som man på sådant sätt gåfve ett inskränktare utrymme och undanträngde till det aflägsnaste hörn af staden. Den af behofvet påkallade båthamn, som nu gällande plan. afser, skulle icke mera kunna ifrågakomma. Derjemte skulle äfventyras ny utskjutning af muren, då man öfvergifver den bågformiga planen; och den ringa del af Ladugårdslandsviken, som då ännu komme att ega något större djup, uppgrundas genom den massa fyllningsämnen, som skulle dels deri utflyta, dels afsigtligen till stöd för muren utkastas. Vi hafva påpekat det mål, man vid ursprungliga förslaget om Nybrohamnens ordnande afsåg. Låtom oss nu se till hvad komiterade säga sig åsyfta, under det att de väsentligen arbeta deremot. Det mål hamnj arbetena afsc, är, säga de: 1) en för sjötrafiken behöflig ny och ingd kaj, jemte nödigt utrymme för upplag (!) och transport af varor, 2) kortare väg till Djurgården, 3) sanitära fördelar genom utfyllning i Nybroviken, och 4) hutvudstadens förskönände. Vi skola nu visa att allt detta kan vinnas genom den redan fastställda planen, men att deremot en stor del deraf skulle gå förloradt, om det nu framställda förslaget af K. M:t bifölles. Den fastställda planen upptager, från Nationalmusei sydöstra hörn till Djurgårdsbron en kajmur al 5000 fots längd: men genom borttagandet af hela den inre hamnBassinen, vensom genom cen af behofvet ingalunda påkallad förändring af Djurgårdsbrons läge vilja hrr Alm komp. inskränka kajlängden till nära hälften mindre eller 3000 fot. Det är på detta sätt de bilda en förlängd kaj! I Mycket naivt är de komiterades erkännande af det oundgiängliga behofvet af ökadt hamnområde och utrymme för den större sjöfarten, särskildt med hänseende till Skeppsbrohamnens otillräcklighet samt Ladugårds landets växande folkmängd och trafik, på samma gång de föreslå igenfyllandet af hela Nybrohamnen, ka förminskning med 2000 fot och den norra kajens vid Nybroviken inskränkning till den mindre sjötrafiken, hvarigenom den större tratiken blefve; aflägsnad till Djurgärden! När härtill kommer det luminösa förslaget att genom tr rännilens utledande i Skeppsbrohamnen fylla denna med små öar och skär, så kan man icke neka att sjöfarten blefve genom det nya förslaget väl tillgodosedd. För en hvar, som har något begrepp om en stor studs mångfaldiga behof, hvad den deraf föranledda trafik kräfver, samt hvilka uppoffringar af tid, möda och penningar, som tillförselns allägsnunde från befolkningen eller rörelsens centrum påkallar, behöfver det icke bevisas, af hvilken stor vigt och nödvändighet det är att göra en stor stads sjöhamnar så lätt tillgängliga som möjligt och att öppna sjötraliken tillfälle att komma så långt in i staden som ske kan. Man anlägger på andra orter såväl utomlands som; här i Sverge, såsom t. ex. i Göteborg, för sådant ändamål kanaler, som genomskära hela städer eller till deras inre lemna öppen båtfart från närliggande sjöar eller fläder. Blott här i Stockholm räder en abderitisk hamnfyllnadsmani. Naturen har gjort denna stad till ett Venedig, genomskuret af vattendrag, vid hvilka in-: vånarne kunde på det mest obesvärade sätt! hemta sina från inoch utlandet tillförda! förnödenheter, genom hvilka den för en stor stad så nödvändiga luftvexlingen befrämjades och hvilka öfver ellt för den förtjuste främlingen öppnade de herrligaste vuer. Men befolkningens medfödda ovårdsamhet och stadsstyrelsens lojhet och okunnighet hafva först låtit orenlighet samla sig eller till och med i massor nedkastas (såsom ännu idag sker vid Kornhamn och Kavcslihuset) i dessa vattendrag, och sedan har man, i stället för att upprensa desamma, börjat skrika öfver deras osundhet och igenfyllt dem, På detta har det förfarits vid Klara sjö, vid Näckströmmen (hvars igenfyllande troligen är en orsak dertill, att Carl XII:s torg nu så ofta liknar ett träsk, och hvilken ström man nu börjar bli be-! tänkt på utt återställa) och vid Nybroviken, m. fl: ställen. : Man anser det hafva varit en vinst, om: man någon cång — det har dock skett blott en enda — lyckats få en liten löfdunge i stället för en vik; men man betänker icke att dylika små parker kunnat och bort öppnas på flera ställen inom stadens land. område, utan att sådant behöflt ske på sj kommunikationernas bekostnad, om studsstyrelsen upprättat en plan för stadens bebyggande och iakttagit de tillfällen vid elds ädor m. m.. då öppna tomter vunnits eller kunnat beredas. Den som vet, hvilka ofantliga afstånd så tunga artiklar som ved, teocl, potates och en mängd andra förnödenheter mäste föras, för att komma alla invänare i det på kommnnikatipner nu så missgynnade Norrmelm till handa, skallli ej allenast ogilla den spekulation, som nu!l söker sin vinst på denna stora kommuns: bekostnad, utan han mäste äfven ä l huru man kan ens ifrågasätta sjöförbindelI Z sernas ytterligare försvårande 2), Nybrohamnen, sådan den är, är redan nu en mycket uflägsen hamnplats för Norrmalms och ent stor del af Ladugtrdslondets invånare, och 1 den fyllning, som redan sistl. år blifvit verk-s ställd, har redan, ehuru densamma knappt utgör en sjettedel af hvad som skulle utföres: om stadsfallmäktiges nya beslut blefve fast-t stäldt, åstadkommit en sådan trängsel vidl! S i 6 den aflägsna kaj, hvartill rörelsen nu blifvit förvisad, alt fartygen oupphörligen stöta emot och trassla sig in med hvarandra, samt tt småbåtar knappt kunna våga sig in il viken. Huru mycket större skall icke, efter ER 1 2) Hr Rothstein, som sjelf så rundligen tilltagit fyllnin alen i Nybrohamnen, ryggar dock 4 tillbaka för den Almska vandalismen och sä 1 t g i ger i sitt afstyrkande utlåtande, bland annat: Vid alla hamnars anläggande söker man att få vattenkommmnikationerna så långt in i en stad som möjligt; men genom den nu före: lammen da dT KA ARR