Aftonbladet – 6 maj 1864, sida 3

Rättegängsoch Polissaker. En scen i den kongl. poliskammaren. En arbetskarl med namnet Kjellström var i i: till poliskammaren uppkallad för det han egående dag sökt hindra poliskonstaplarne Dahlgren och Alenius i deras tjensteutöfning. Kjellström framträdde till skranket nägot mosig samt med ett ansigte liknande en tatuerad indians. Som han nekade till angifvelsen skulle vittnen höras. Dessa voro poliskonstapeln Holmvist och en person med namnet Bergström. Då den förre började afgifva sin berättelse, inföll Kjellström: Nej, det här duger inte! Kan jag få lof att ta ellström får tala sedan, invände postaren Granström. Holmqvist fortsatte sin berättelse; men afbröte snart ånyo af Kjellström med utropet;: Det var väl märkvärdigt — kan inte jag också få tala!? Sedan Kjellström ännu en gång blifvit tillsagå att vara tyst, började Bergström att omtala hvad han hade sig bekant om saken, och till innehållet detsamma som Holmqvist berättat, nemliger att Kjellström velat förhindra konstaplarne att föra en person till häktet. Det var rysligt hvad han ljuger, utbrast Kjellström. Polismästaren : För ut Kjellström efter som han inte kan vara tyst. Kjellström utföres af tvenne poliskonstaplar; men under tiden ropar han högt till vittnet: Ljug inte, utan tala sanning bara. Sedan vittnena blifvit hörda, inkallades Kjellström åter och tillfrågades, innan de beedigade sina vittnesberättelser, om han hade något jäl emot vittnena. Ja de har jag visst de; konstapeln vill jag jäfva för han har en flicka som står på Hötoret och säljer fläsk, och Bergström jäfvarjag för han står och ljuger. Polismästaren ville dock icke lyssna till dessa, såsom Kjellström tyckte, fullt befogade jiäfsans märkningar, utan tillät vittnena gå eden, hvarefter Kjellström fälldes att böta 5 rdr. Skall jag plikta 5 rdr jag. som är så oskyldig som det barn hvilket kristnades i natt! Jag sade bara till konstaplarne: Ser ni inte att blodet rinner genom öronen på Telin — (den som skulle föras till häktet). Har Kjellström något arbete? frågar polismästaren. Nej det har han inte. Vi ha hört efter vid gasverket, der han sagt sig hafva arbete — men det är inte sannt, upplyser en poliskonstapel. Jaså, har inte jag arbete vid gasverket kanske, de är detsamma de; men jag ä stenkolsbärare vid gasverket och de ä säkert de. Kan Kjellström betala böterna? frågar polis mästaren vidare. Ja, det kan jag nog: men si inte har jag få mig nu; men min mor, som står på Hötorget, betalar nog för mig. Vi skola sätta in Kjellström på arbetshuset.? Nej jag tackar, de blir inte af! Nog kan jag betala böterna; jag kan få 100 rår vid gasverket om jag vill.F Nu har jag sagt att Kjellström skall in på arbetshuset, emedan han är försvarslös. Viskola höra efter till i morgon om hans mor vill betala böterna. Jag är inte försvarslös, ty jag kan försvara mig der men hvad i Herrans namn ska jag då nte få gå till högre rätt. För ner honom i häktet, befallde Ppolismästaren. Jaså i häktet, mumlade Kjellström för sig sjelf, i det han fördes in i fängelsekorridoren. ——