Aftonbladet – 4 maj 1864, sida 3

iten fetlapp, som vid hvarje skott, efter hvad digt kan sitta f ( E Hörsök torde iå anföras. Vid det första af MV SKER OC BR MR VIRESN OVE SIR VR 1860 års gevär kan sägas vara så nytt, isynnerhet som ermån ännu icke har någon vidsträcktare erfarenhet derom, att åsigterna rörande detsamma ännu icke hunnit stadgas, ehuruväl alla som tagit någon närmare kännedom om detta gevär, torde deri öfverensstämma, alt konstruktionen i sig forenar alia vilkoren för ett godt skjutvapen. En olägenhet hos geväret 1 dess egenskap af krigsgevär, och som är en följd af den fina kalibern, har emellertid gjort, att förslag till laddning, kulkonstruktion, ja en sannolikt till stor del häraf föranledd väsentlig förändring af den ursprungliga modellen, oupphörligen vexla. I ötvertygelse om att, under sådana omständigheter, hvarje erfarenhet rörande detta gevär kan hända till någon nytta och möjligen ytterligare fullkomnande, meddelas någ kttagelser och anmärkningar, hemtade såväl från hä varande skarpskyttelförenings målskjutningsöfningar som ock från egna enskilda försök. En vanlig och befogad anmärkning är, väret snart förorenas. Utom att laddningen häraf i hög grad försvåras, lider också träffsäkerheten ända derhän, att efter ett ej särdeles stort antal skott den blir nästan ingen, åtminstone jemförelsevis mot då ppt är rent, under hvilket sednare förhållande geväret torde öfverträffos af ytterst få andra gevärskonstruktioner, under förutsättning hkväl att lämplig ammunition användes. Af synnerlig vigt för att tillgodogöra sig de utmärkta egenskaper, hvaraf geväret verkligen är i besittning, torde det derlöre vara att söka förekomma gevärets för starka förorenande. En känd sak är, ett då papper användes till kulfoder detta ofia och till större mängd, ju orenare loppet efter hand blir, deri qvarlemnar efter skottets Jossande halfbrända fragmenter, hvilka naturligtvis blitva besvärligare ju finare kalibern är. Med anledning häraf har vid Gefle frivilliga skarpskyteförenings målskjutningar under tvenne år begagnats patroner, hvilka jemte kulan innehålla en lierfarenheten visar, fullständigt utdrifves ur loppet. Patronen är så inrättad, att den i stället för att fördröja (en åsigt som vanligen hyses om fetlappar) i stället snarare underlättar laddningen. Med dessa patroner halva åtminstone 30 å 40 skott, alla med godt resultat, kunnat lossas efter hvarandra. Utom att loppet, genom undvikande af allt papper deri, hålles renare, böra äfven skotten härigenom blifva jemnare, då den olägenheten åtminstone är undanröjd, att genom papperets olika afslitning, kulfodret för hvarje skott varierar i storlek och form. För att fördela det krutslagg och den orenlighet, som i alla fallicke kan undvikas, och förhindra detsamma att stocka sig på någon viss punkt i loppet, synes ett instrument, som uu kunnat temligen pröfvas ganska verksamt. Denna apparat, som stän-: under laddstockshuf-: vudet utan hinder för bajonetten eller eljest, består af borst, invriden emeHan ett par messingstrådar, hvilka lindas i på laddstocken uppdragnagängor, liknande i sin helhet en ten kanonvicka. Med tillhje!p af en dylik apparat, som utan vidare besvär genomdruger loppet hvarje gång geväret laddas, halva många gånger lossats efter hvarandra med samma gevär ända till 60 skott utan att laddningen försvårats vid de sista skotten. Ett par nyligen anställda dessa lossades med fetlappspatroner på 600 fots distans med ett och samma gevär efter hvarandra 56 skott med den följd, att af de 8 sista skotten 7 träffade inom taflans innersta ring (2 fots diameter); vid det sednare tillfället lossades på samma afstånd med ett annat gevär af samma modell efter hvarandra 37 skott med till största delen ar. mens patroner, hvarefter utan särskild rengöring deremellan och utan ringaste svårighet vid laddningen, med fetlappspatroner 1) ytter ligare lossades 8 skott, at hvilka 5 träffade inom taflans innersta ring. Vid detta sednare tillfälle liksom vid många föregående då papper användes till kulfoder, medförde rensningsapparaten nästan för hvarje gång halfförbrända pappersflisor ur loppet. 2) Häraf synes det som åtminstone någ möjlighet gifves, att ladda och med uts gt ATS gon gevär lossa ett större antal skott, än som i fält tord ekomma för hvarje enskild man, i illfälle gitves till en grundligare rengöring af geväret. Frågan torde sålunda vara, om det icke blir för kostsamt att ernå denna möjlighet för ett större antal. Om förut omnämndalh fetlappspatroner, hvilka såsom de här på platsen tillverkas af godt jagtkrut3), i pris, något öfverstiga vauliga patroner, ler åsido, torde ensamt anbringandet af den nämnde viskan i ny ara kostnaden, som uppgår till ungefär 50 öre för hvarje!S laddstock. Ombyte af borstlindningen, s kan verkställas af gevärets innehalyi — blir föga kostsamt enligt Wild4), allt ifrån krutets användande i eldgevär beständigt ställt sig i vägen d såväl för sannolikheten att träffa som för 1 lättheten att ladda är det väl som föran-t, ledt den lilla diametern på den antegnala (tvåbandade) kulan till 1860 års gevär. Till h följd af nödvändigheten, att använda så stort ji 1 1 ) S 1 r s k Å Å L till god träff efter hyartannat med samma C d a k 1 k a h 1) Kulan i dessa patroner har likvälen diameter R af 4,03 dec.-lin. Armens kula uppgår knappt till 4.00. I gi 2) Innan borsten blir utnött, i hvilket fall det: : är lätt att anbringa ny sådan, kan den använId das till åtminstone 400 skott. Eiter cirka 50u te likväl borst-n afputsas eller sc s med några droppar vatten p h liv). Kan man komma åt, är st naturligtvis bäst att afskölja densamma i en!h ss eller dylikt. as bör att vid de båda nämnda skjut k försöken endast tiden och ett för tillfället! knappt förråd på ammunition gjorde att de efter de uppgi antal skott måste afbrytas. !g 3) Med afsvende på i: ning med gi ammunition som lärer förekomma i fält, dertc efter beräkning stundom åtgår tusentals pali troner innan en fiende hinner skadas, är det väl, som det nuvarande krutet anses godt nog. ) b Då, i alla fall, ensamt för de andra, till följd sj af sin gröfre kaliber mindre omtåliga, gevärsd modellernas räkning måste i fält med ras Åana Alika lena AL Fa nd