I berg hvarken åsett den al ing omvittnade tilldragelse, eller ens iakttagit, att någon bå färdats fram på uppgifna stället; men att på eftermiddagen samma dag tilldragelsen skulle hafva egt rum, Selma Wilhelmina terberg sammanträftat först med Rosing, hvilken hon råkat nere vid Ahrsta-viken invid det s. k. Silfverlings-staket, och sedan med Ericsson, hvilka dervid berättat, burusom de åsett att fångar från Långholmen tagit lilvet af en soldat, samt de ärmare omständigheterna, huru dervid tillgått. äfvensom Selma Wilhelmina Österberg likaledes på eftermiddagen nämnde dag, efter det hon redan råkat Ro: . iakttagit att soldater gått och. såsom det, förefallit henne, letat efter något på bergen å Ahrstalandet., Ett par dagar dereft då Selma Wilhelmina Österberg uppehållit sic minuthandlanden Planthabers kryddbod vid Kornhamnstorg, hade en poliskonstapel infunnit sig derstädes och tillsport henne, som emellertid icke för någon omtalat hvad Rosing och Fricsson angående ifrågavarande tilldragelse för henne berättat, om hon rörande samma händelse hade sig något bekant, hvilket hon jakande besvarat. hvarefter hon, med ledning af hvad Rosing och Eriesson för henne uppgifvit, för nyssbemiälde poliskonstapel samt sedermera inför k. poliskammaren och krigsrätten om tilldragelsen afgifvit berättelse, såsom hade hon sjelf åsett densamma. och sådan samma berättelse finnes intagen i krigsrättens protokoll. Förmälande Selma Wilhelmina Österberg, på derom framställd fråga, att detta hennes handlingssätt härört endast af barnslighet och oförstånd och utan att lion betänkt de följder, hvilka hennes oriktiga och sanningsstridiga framställning af förhållandet möjligen kunnat medföra. Rosing, som ånyo fick företräda, vidhöll sin uppgift, att Selma Wilhelmina Österberg vid uppgifna tillfälle uppehållit sig å taket till vattenledningsbassinen, samt förklarade att han icke den ifrågavarande dagen utan först ett par dagar dereiter, på sätt han här ofvan berättat, sammanträffat med Selma Wilhelmina Österberg och då med henne samtalat om hvad han vid ifrågavarande tillfälle sett, dervid denne sednare för Rosing uppgifvit att hon redan omtalat händelsen i en kryddbod i staden; men detta oaktadt och ehuru Selma Wilhelmina Österberg på gifven anledning medgaf, att hon jemte Rosing medföljt. polisbetjeningen till Tanto sockerbruk i ändamål att efterforska den person. hvilken jemte Rosing och Selma Wilhelmina Österberg skulle vid uppgifva tillfället uppehållit sig å el vattenledningsbassinen, samt fastän hon gjordes uppmärksam derpå, att Rosings och Ericssons uppgifter, på hvilka hon skulle grundat sin egen berättelse, i vissa delar stodo i hufvudsaklig strid till hvarandra,, vidhöll icke desto mindre Selma Wilhelmina Österberg riktigheten af hvad hon nu uppgifvit. Med anledning af denna berättelse, som väckte mycken förvåning hos domstolens ledamöter. inkallades Rosing ånyo; men vidhöll dervid hvad han förut uppgif ;, hvaremot Österberg å sin sida förklarade sig icke hafva något att tindra i sitt sednast afgifna vittnesmål. Bröderna Anton Wilhelm och Georg Blanck vidhöllo sammanstämmande hvad de förut berättat sig hafva sett af tilldragelsen, nemligen huruledes Nordell knuffades i sjön, hvarefter de utan att afvakta slutet af händelsen, sprungo fram till Liljeholmen för att för dervarande personer omförmäla hvad de varseblifvit. Något vidare förekom icke denna riättegångsdag: för fortsättningen af undersökningens gang skola vi med snaraste redogöra. — Svea hofrätt har nu fastställt rådhusrättens. ntslag angående kassören Rejmers, och hvarigenom denne således i andra instansen blifvit dömd att för tillgrepp af 40,000 rdr ur den honom i -genskap af kassör hos handelsbolaget Michaelsson Benedis anförtrodde fvensom för förfalskning af handelsb a. böta 80.000 rdr, eller i brist af tillgång dertill hållas vill fängelse vid vatten och bröd i 19 dygn, samt att derefter hållas till allmänt arbete i tre år och vara äran förlustig. — Sist). söndag påträffades liket efter en okänd arl uppflutet i tasjön, ett godt styckefrån and. Det synes tydligt, att detsamma länge leat i sjön, ty det var mycket förvandladt, och äderna, som utgjordes af ett par blårandiga byxor, blå väst och en brokig yllehalsduk. voro 1 röta svårt angripna. Omkring halsen hade karlen ett snöre, i hvilket var hängande en plåtoricka, märkt med N:o 3 Vattenkörare. Liket, som affördes till stadens bårhus, qvarligger ännu erstädes, för att igenkiännas. — För någon tid sedan intogs å serafimerlasaettet en snickeriark re vid namn Wingstedt, om den 27 sistl. S afled. såsom et i dödsattesten uppgifvits, till följd af intaget vift. Med anledning häraf och då vederbörande westerskap vägrat begrafva liket, innan polismdersökning om dödssättet egt rum, voro till volisförhör inkallade den aflidnes enka och doter, hvilka sammanstömmande berättade, att Wingstedt en dag i Januari månad, då de voro poende i huset n:r 25 Norra Tullportsgatån, wemkommit för att äta middag, derförinnan han ippnat ett skåp, för att ur en der stående buelj taga sig en sup, men omedelbart derefter lagat öfver illamående, under yttrande, att han agit miste på bute I skåpet fanns nemligen fvenledes en butelj. som innehöll svafvelsyra, ch ur denna hade Wingstedt råkat taga en mun ull, ehuru han genast spottade ut detsamma. ågot häraf måste han dock hafva nedsväljt; y, ehuru det dröjde länge innan det ansågs bevöfligt att föra honom till sjukhus. måste han ock till sist der intagas och afled ofvannämnda jag. W. var 43 år gammal. — K. M:t har nu meddelat utslag i målet anende andra fyrverkaren n:r 2 A. Holmberg, vilken. på sätt förut är vordet anmärk, blifvit f krigshofrätten dömd för våld å förman m. m. tt i ena bot mista lifvet genom arkebusering: ch har K. M:t, som pröfvat krigshofrättens utlag vara lagligen grundadt, velat, medafseende förekomna omständighe af nåd kona lolmberg från dödsstrafiet och tillåta att han i ället må umgälla sina förbrytelser med 2 års ngelse i cell. 2 kd LANDSORTS-NYHETER. Carlshamn den 30 Aptil. Från Norje beättas att en hos bonden Per Gummesson derädes i tjenst varande dräng, sysselsatt med att