— nn — Om den vid Oversö fallne danske studenten Jens Paludan Miller läses i Gotlands Tidning följande: Våra läsare här på Gotland torde det kanske intressera att veta, att denne både såsom student och soldat utmärkte, ovanlige och riktbegåfvade unge man i sina tankar särdeles lifligt fäst sig vid den fordna danska provinsen Gulland. Under sina grundliga studier i Danmarks Medeltids-historia hade nämda ö-provins ådragit sig hans uppmärksamhet och kärlek, och när Köpenhamns universitet är 1863 såsom historiskt täflingsämne uppställt: ?Gullands Historie fra 1361-—1645, nermest med Hensyn til dens Forhold til Danmark og Sverig 1 denne Periode?, uppträdde Jens Paludan-Miller bland 3:ne täflande och erhöll för sin afhandling det utsatta priset. Det hörde till hans gla daste förhoppningar att snart få besöka Wisby och Gotland, för att der, på stället, studera ?dette storartede Kultur Opblomtren og Undergangy. Han låg i brefvexling med en af våra gotländska historieforskare, som nyligen vurit i Köpenhamn. Vi hafva skaffat oss tilltälle att se en del al dessa bref, handlande om historiska frågor, ch vi tro oss icke träda grannlagenheten ör nära, om vi ur det sista brefvet meddela några rader, som nu hafva ett så eget och sorgligt intresse. Slesvig den 5 Januari 1861. Deres venlige Brev traf mig netop midt under Vapenlarmet, Nytaarsdag i Casernen paa Gottorp Slot som Mcnig i 1:ste Infanteriregementet. Gud veed hvad der er skeet. inden dette Brev naaer dem. Naar Danmarks ZEre bevares, erjeg tilfreds med Alt. Tak hjertelig Tak for deres gode Önsker! — Under disse Forhold kunde der vel icke vare Tale om en nöiere Indgaaen paa deres interessante Brev, men derimod vel om en Redegjörelse for mine Samlinger. Jeg finner dette så meget nödvendigere, som jeg icke besidder ntförlige Excerpter, och hvo väcd, om jeg atter kommer tilbage til dette Arbeide, Undskyld min skrakkelige Skrift. Mit Arbeide: på Dannevirkes Skandser har bokstaveligt gjort min Haand uskicket til at före Pennen. Og härmed Farvel! Indeslut en Stridsmand: for Danmarks retferdige Sag i deres velvillige Erindring. Han sender dem sin varmeste Hilsen og sine bed ste Onsker.? En månad sednare var den trogne tappre Stridsmanden? icke mera bland de iefvandes antal. Men hans minne lefver i ära och talrika vänner sörja djupt alla de rika för hoppningar, som med honom slocknade på valplatsen vid Sangelmark och Oversö. ;