Aftonbladet – 3 maj 1864, sida 2

Article Image
STOCEHOLM den 3 Maj. Protektionist-agitationen, som under några månader fortgått i det tysta och i enlighet med den från hufvudledarne till deras agenter meddelade instruktionen, att endast vända sig till ?pålitliga? personer, har nu åter trädt fram i dagen genom öfverlemnandet till finansdepartementet af den skörd af underskrifter, som kunnat upphemtas i landets folkrikaste provinser, å den bekanta petitionen om tillsättuing af ytterligare en tullkomitt, som skulle uppgöra förslag till en protektionistisk tulltaxa. Frih, W, F. Tersmeden och hrA. Odelberg hafva såsom inlemnare af petitionen nu äfven offentligen uppträdt såsom anförare för de hjelptrupper af jordbrukare, med hvilkas bistånd en del fabrikanter och handtverkare hafva för afsigt att verkställa sin tillämnade stormlöpning mot svenska folkets fickor. Det har dock icke lyckats de nitiska bemödandena att i Stockholms, Nyköpings, Östergötlands, Kalmar, Jönköfings Kronobergs, Upsala och Westmanands län samt från provinserna Westergötland, Skåne och Blekinge sammanplocka mer än omkring 2600 personer, som under inflytelsen af ex tillfällig konjunktur varit kortsynta nog att förbise såväl eget lands och andra länders erfarenhet, som sitt eget väl förstådda intresse och begära omstörtandet af det system, som fört landets alla näringar framåt till en förut aldrig uppnådd höjd. Då man tager i betraktande huru jemförelsevis nyligen det är, som någon allmännare insigt börjat utbreda sg härilandet om de statsekonomiens sanningar, hvilka härstädes under de sednare åren börjat i någon mån göra sig gällande i lagstiftningen, och, å andra sidan, huru skickligt protektionisterna förstå både att vädja till egennyttan och att för sina syften tillgodogöra sig alla tillfälliga konjunktursförhållanden, så är det i sjelfva verket ett glädjande faktum att petitionärerna utgöra ett relativt så ringa antal. Detta hindrar naturligtvis icke rotektionisternas nyförväfvade organ inom Stockholmspressen, att med sin väl bekanta oblyghet framkomma med den osanningen, att större delen af egarne till den svenska jorden, der listorna varit utsända till påteckning, hafva tecknat sig å desamma.? Posttidningeu för i går visar med siffror att Allehandas yttrande innebär en grof öfverdrift. Enligt finanskomitens sammandrag af landhöfdingarnes femårsberättelser, funnos år 1860 ideifrågavarande länen 159,644 sjelfständiga hemmansbruk eller brukningsdelar) och antalet har väl sedermera genom hemmans-. klyfningen snarare tillän aftagit. Detaf N.. D. A. anförde antalet skulle således, längtifrån att utgöra ?större delen?, icke ens uppgå till 2 (säger två) procent. Nu är välsannt, att bland nämnda hemmansbruk finnas många ganska små och obetydliga, men att döma af petitionen från Näs härad har man vid denna agitation icke försmått något namn, om jofdlappen varit aldrig så liten, och förhållandet lärer väl vara enahanda med de nu omhandlade petitionerna. Om vi också, fullföljer P. T., medgifva att flera af dessa hemmansbruk egas af samma person och om man än skulle, hvilket icke är sannolikt, upptagit endast jorgegares och inga arrendatorers eller brukares namn, så blir i hvarje fall siffran relativt, i förhållande till hela antalet, en obetydlighet. Detta faller ännu mer 1 ögonen, om man jemför den med hela befolkningen, hvilken i denna fråga är på det lifligaste intresserad. Denna befolkning, — hvars letnadskostnader man vill 3 åtminstone sålunda, att när tillfällig brist uppstår, spekulanterna skola vid saknaden al ordnad spanmäålshandel och fri tillförsel från utlandet kunna pungslå konsumenteruna. uppgick är 1560 i meranämnda län till 2.215,033 personer, så att, om hvardera af subskribenterna representerar en familj af fem personer eller alla tillsamman13,000 personer, detta fätal, utgörande 0,38 eller icke fullt 540 procent, vill beskatta de öfriga 99:20 procent al folkmängden. Deras underhafvande och tjenare hafva nemlig icke sammu intresse som husbönderna. Är brödkakan dyr, så blir också betan i hu hållet vanligtvis något mindre, utan att lönen höjes.? ) nemligen i Stockholms län 6682. i Upsala län 7360, 1 Westmanlands 7706. i Södermanlands 6776, i Östergötlands 11,367, i Kalmar 13,6 i Jönköpings 14,095, i Kronobergs 11.621, i raborgs 17 . i Elfsborgs 21.150, i Kristianer 15,943, i Malmöhus 19232 och i Blekinge 6114. -—Engelska tidningen The Examiner? har i sitt nummer för den 23 April en uppsats angående konferen hvari tidi AA

3 maj 1864, sida 2

Thumbnail