Aftonbladet – 2 maj 1864, sida 3

landtkyrkor, eller om några danska embets män skola förjagas eller icke, utan rätt oc slått om Tysklands makt till sjös och or förvärfvandet af de två herrliga kusisträcko som nu äro i danskarnes våld. Från Aarhus skrifves den 25 dennes ti Berl. Tid.4: Man lefver här i mycke spänning med afseende på hvad de närma ste dagarne skola bringa oss och Jylland dess helhet. Underrättelsen om att fiende skulle ha beslutit att ockupera hela Jyllant och att utföra ett eller annat storverk, må ste ju närmast gälla våra bygder, och denn: underrättelses riktighet bestyrkes oneklige genom de rörelser fienden under de sedna ste dagarne företagit. I lördags e. m. kl 2 besattes Skanderborg med en styrka a alla tre vaperslagen, uppgående till omkrin; 5000 man, hvarförutom norr och söder on denna stad funnos afdelningar, hvilka till sammans skola ha varit 3å 4000 man starka Den här omnämnda fiendtliga styrkan ut sände mindre patruller till olika punkter värt granskap, på blott ett par mils afstånc härifrån, och vi väntade derför redan i gå morse att bli ockuperade. Detta inträffad emellertid ej, och det visar sig nu att or saken härtill måste sökas deri, att fiende: företagit en vestlig rörelse och att han re dan i går morse kl. 8 uppbrutit från Skan derborg, för att gå åt Silkeborg till. Silke borgs telegrafstation blef åter afbruten i gå f. m., och denna stad har derför sannolikt blifvit besatt af fienden; en häftig eldsvåd: har observerats vid Silkeborg, härrörande. enligt hvad som berättas, från ett plantage. som stuckits i brand genom en fiendtlig bi vuak. I går afton var fiendens hufvud styrka vid Linaa, som ligger på vägen til Silkeborg, och krögaren på detta ställe hade mycket svårt för att uppfylla alla de for dringar, som de trötta soldaterna, hvilka i går marscherat 6 mil, gjorde. För öfrigt uppförde fienden sig mycket ordentligt och officerarne gjorde sig all möjlig möda ati tillse det soldaterna ej fingo taga något utan betalning. I morse afmarscheråde hela afdelningen från Linaa i nordlig eller mera vestlig riktning, troligen till Viborg. Hvad vill fienden der? Det är väl icke svårt at förklara; ty han bemödar gig utan tvifvel att få fatt på Hegermanns afdelning, och det är väl på detta sätt, han vill se till att vinna en seger i norden. Hvar Hegermann är, vill jag ej meddela här, ty tysken har ju, såsom man sagt, alltid kunnat förstå så mycket danska, som han kan -ha fördel af. Det är dock att hoppas, att vår nordliga härafdelning skall på ett eller annat sätt undgå den ej obetydliga fienitliga styrkan. — Enligt Randers tidning, består den framryckande tyska styrkan uteslutande af Preussare, mest infanteri, till största delen friska trupper, nyligen utlärda rekryter från Schlesien och Brandenburg. Från Flensborg berättas under den 25 April: Generalkommandot lemnar oss i morgon; enligt hvad som säges, kommer detsamma att förläggas till Aarhus, fältmarskalk von Gablenz har lemnat Kolding och slagit sig ned utanför Fredericia. Österrikiska armån har koncentrerat sig omkring fästningen och säges vara beslut;n att föra belägringen vidare, understödd af preussiskt artilleri. I går afgingo härifrån 750 reqvirerade vagnar nordpå med proviant och krigtmateriel; i dag följa lika många med ammunition, hvaribland flera tusen 24-punliga spetsgranater, som skola till Fredericia. — 52:dra infanteriregementet, som hittills legat i Holstein, har i dag inryckt i Flensborg; deremot skall 60.de regementet, som leltagit i hela fälttåget, marschera till Holstein och njuta en längre rast. Enligt Börsenhallet skall konungen af Preussen i samtal med Wrangel och prins riederich Carl hafva uttalat sig för ett enersiskt fortsättande af kriget, för att så snart som möjligt komma i besittning af Als. Gereral Wrangel afreste den 25 till Femern ör att inspektera dervarande preussiska rupper och försvarsanstalter; den 26 vänades han tillbaka till Kiel, hvarifrån han imnade företaga en utflykt till sjöbatteriet Fredriksort. Äfven preussiska krigsminitern har inspekterat Frederiksort. Man säter detta i förbindelse med planen att göra tel till en preussisk örlogshamn. Times korrespondent vid tyska hären ger i ett bref af den 18 April på aftonen: ;Preussarnes förlust var på eftermiddagen lockslaget kan jag ej noga uppgifva) 1300 de och sårade, men då fäktningen ännu ortsattes sedan denna rapport afgitvits, har örlusten troligen varit åtskilligt större. Förusten af preussiska officerare-har blifvit så lika UPPE fven, att jag helst atvaktar de ffciella listorna. Jag tror att den skall isa sig ha varit mycket stor. Jag har sett örteckningen öfver döde och sårade office are vid Jö:te regementet; antalet uppgick ill 10. En bataljon af 53:dje regementet terkom frän striden under en löjtnants befäl. En högtidlig begrafning försiggick ånyo onsdags i Köpenhamn, då liken af 14 utaf le vid Dyppel fallne officerare och menige ordfästades i(garnisonskyrkan, nemligen öfrerstarne Lasson och Bernstorf, öfverstlöjtvant Scholten, kaptenerna Lundbye, Jensen ch Ahlefeldt, löjtnanterna Behrens, Irmin er, Malling och Brönnum, officersaspiranen Barner, korporalen Iversen samt menige dortensen och Christensen. Sorgeakten, vilken beskrifves såsom särdeles högtidlig ch gripande, bivistades af konungen och len kungliga familjen, ministrarne, flere nedlemmar af riksrådet och riksdagen, hofmbetsmän, högre militärer, en mängd daner, kort sagdt, allt hvad hufvudstaden eger: ramstående och utmärk