Aftonbladet – 26 april 1864, sida 2

Toll, under en hemlig kickning till Köpenhamn, sökt, ehuru förgälves, att intressera för planen om Norges afträdande(!): till den sednare aflät nu Gustat HI en skrifvelse af det mest vänliga och försonliga innehåll. Författaren lofvar att lemna oss i nästa del en teckning af Anjalaförbundets historia; vi emotse detta med synnerligt intresse li m allt hvad som är egnadt att sprida ljus öfver Gustaf III:s tid, hans lif och regering. Få historiska personligheter hafva hutvit så olika bedömda som derme konung. Å ena sidau hafva icke blott de politiska motståndarne och hätska fienderna under hans lifstid bittert angripit honom; ett exempel, som af lätt begripliga skäl under förmyndareregeringen och under regimen efter 1509 begärligt följdes, utan äfven hans närmaste personliga vänner och förtrogna ha uti för offentligheten troligen icke afsedda memoirer skoningslöst blottat deras konungslige väns svagheter. Å andra sidan har han ej mindre under sitt lif, än efter sin död, varit föremål för en hyllning, att ej säga dyrkan, från personers sida, hvilka lefvat inom tjusarens trollkrets, men af hvilka näppeligen numera någon enda lärer återstå. Häfdens dom är ännu ej fälld; alla nandlingarne i det stora målet äro ännu ej inkomna; men svenska allmänheten har redan i den sakförare, hvars försvarstal vi här anmäla, älskat och beundrat en talang, jemngod med en Berryers eller en Jules Favres, men helgad en sak, för henne vida vigtigare än hvarje cause cdlebre. Ännu torde flera år, måhända årtionden förgå, innan juryn i denna sak kommer att fälla sitt slutliga utslag; men när då fråga uppstår om att taga i skärskådande den del af Gustaf II:s politik, som afsåg förhållandet till främmande makter, så torde domen, äfven med ogillande af en och annan fåfängans eller äfventyrsandans afvikelse, i allmänhet utfalla så, att den erkännes i stort ha varit svensk och högsinnad; sålunda instämmande i Geijers ord om denne konung: han vågade tänka stort om fäderneslandet. — I de flesta engelska städer ha storartade förberedelser vidtagits att fira tre hundrade årsdagen af Shakspeares födelse, som antages ha egt rum den 23 April 1564; några komiteer började redan sitta före förra årets slut, för att kunna taga saken i grundlig t öfvervägande. En mängd förslag — en tidning säger 1001— till minnesmärken öfver den berömda skalden ha blifvit inlemnade till särskilda komitåer, af hvilka den londonska hittills utmärkt sig genom medlemmarnes oenighet, under det att den som har säte i Stratford-on-Avon, skaldens födelsestad, tyckes utveckla den största verksamheten och möjligen skall utfundera någonting ovanligt praktfullt, som kan komma att vida öfverträffa så väl hvad som i år åstadkommes i denna riktning som de tre förut firade Shakspearefesterna. af hvilka den första föranstaltades är 1769. TIär saken ett helt annat utseende, då icke en enskild stad, utan hela landet , väckt till medvetande om den store skaldens synta värde, gör sitt bästa för att på alla. upptänkliga sätt förherrliga hans minne. — De äldsta upplagorna af Shakespeares teaterstycken. På en auktion i England såldes nyligen de fyra första upplagorna af nämnde arbeten. Den första med facsimile af några verser af Ben Jolmson, tryckt 1623, inropades för 260 guinger (1 guinge — omkring 20 rår rmt); den andra från år 1632 för 52 guinger: den tredje från år 1664 för 41 guinter och den fjerde slutligen från år 1685 för 23 guiner. Konung Lear? i en upplaga från 1608 betaltes ensam för sig med 34 (omkring 450 rdr rmt). Ett vackert exemplar af Shakespeares poesier af andra rangen betaltes med 20 (360 rdr) och ett litet exemplar af ?Venus och Adonis?, 1627 i Edinburgh, med ända till 115 (öfve — Tidningar i England. Ar 1854 utkommo i hela England 624 tidningar, deribland endast 19 dagliga, af hvilka 14 utgåfvos i London, 1 i Liverpool, 1 i Glasgow och 3 i Irland; iår utkomma 1250 tidningar och bland dessa 72 dagliga. Antalet dagblad har således på tio år nära fyrdubblats, under det att tidningarnes och tidskrifternas antal inalles mer än fördubblats. — Brefsamling. I Paris kommer en samling af bref att utgifvas, hvilka blifvit vexlade mellan kejsar Napoleon I och hans gemål Josephine. Af den förra kommer samlingen att innehålla 231, af den sednare 67 bref; ett bref finnes äfven deri från madame de Remusat. — Till Renans många motståndare sällar sig nu äfven Guizot, som i en skrift: ?Mvceditations religieuses?, hvilken inom kort väntas i bokhandeln, uppträder mot författaren till Jesu lefnad. — Franske litteraturhistorikern Ampere, som icke har andra än mycket slarfaktiga slägtingar, har förordnat att hans förmögenhet, som uppgår till omkring 30,000 francs, skall användas till utgifvande af hans arbeten. Detta bestyr har han anförtrott åt två af sina vänner, doktor Da-: remberg och hr de Lomånie, hvilken sistnämnde efterträdt honom i College de France; han hade ven mycket varmt förordat honom till sin efterträdare i franska akademien. Bland hans efterlemnade arbeten finns en dram på . dra, och ett poem: S:t Paul; båd: sägas vara af betydenhet. Några politiska komedier och satirer. hvilka han författat för förtroligare kretsar, lära icke egna sig att utgifvas för närvarande. — La socigt des gens de lettres i Parisl. har nyligen hållit sin årssammankomst. Några uppgifter om sällskapets historia, ändamål m.m, l: torde intressera våra läsare. Det stiftades år! 1838; Balzac var en af stiftarne och en längre tid dess referent. Alla Frankrikes litterära notabiliteter räkna sig till dess medlemmar, hvilkas antal uppgår till nära 500. Sällskapets iändamål är: 1) att understödja författare, som be-höfva hjelp; 2) motarbeta otillåtet eftertryck af litterära arbeten; 3) med råd och dåd bistå för; fattare i alla materiella tvister, der deras goda tt står på spel. För att bli upptagen i sällskapet måste man bifoga bevis att man författat åtminstone två band, samt en rekommendation af två af sällskapets ledamöter. Sällskapets förvaltning är uppdragen 4 på generalsammankomster valda kommissarier, af hvilka 8 utgå hvarje år och ersättas genom nya val. Komiten afgifver vid hvarje årssammankomst berättelse öfver sällskapets verksamhet. Ordförande vid innevarande års sammankomst var Francis Wey, referent Edouard Fournier. — Bildhuggareskolan i Disseldorf öppnades den 1 dennes af professor August Wittig. Man i: hade redan länge varit betänkt på att sätta denna plan i verket. men hvarjehanda hinder i afseende å läraren ha hittills lagt sig i vägen derför. Underrättelser från Danmark, Om landstigningen i Gjennerbugten meddelar Daobladet? följande berättelse: