Aftonbladet – 25 april 1864, sida 2

ordinarie tjenster, af hvilka mer än hälften; kunde anses vakanta och ännu flera anså-) gos blifva, vid ett utbrytande krig, lediga.! För närvarande är förhållandet något bättre, . emedan armån har på stat 104 läkarebeställningar, af hvilka högst få stå vakanta; men hvarifrån de återstående 500 läkarne skola tagas, är icke lätt att säga. Svenska armen hotas således, genom försummad helsovård, af samma olyckor, som vid föregående krig, mera än fiendens svärd, förstört våra armåer. Då finska armån i Februari 1808 sammandrogs, måste artilleriet, Karelska dragonerna, Nylands infanteri och jägare tåga I fält utan en enda läkare. Flera bataljoner funnos inom hären, som hvarken egde bandage-linne, instrumenter eller medikamenter. Sjukvården blef naturligtvis derefter. Ett par exempel må anföras. Då svenskarne i November 1808 lemnade Uleåborg, kunde de för 1200 sjuka endast qvarlemna en läkare en skolgosse, som antagits till underläkare och hvilken straxt derefter sjelf insjuknade i den gängse farsoten. — Vid ett för vestra armen bestämdt sjukhus fungerade en badareelev från Stockholm såsom sjukhusläkare. Han fick till underläkare en 15-årig gymnasist. Behandlingen af de sjuka var enkel: de fingo, då diarr var för handen, kritemulsion, men hvilken sjukdom de än annars hade, en I blandning af lavendeldroppar och Hoffmans droppar. Dödligheten var enorm. En väsentlig orsak till fältläkarekårens ätalighet är den alltför ringa aflöning honom bestås, hvarigenom han nödgas hufkligen lefva af enskild praktik och ktligen, när krig inbryter, tager afsked. fhjelpande af denna brist måste vederbörande således vara betänkta; ty om läkareantalet är redan vid krigets utbrott alltför ringa, huru otillräckligt skall det icke blifva under dess fortgång! Under fälttåget på Krim förlorade fransmännen genom blessyrer och sjukdomar icke mindre än 80 läkare: i proportion en större manspillan än förlusten af manskap vid stormningen af Malakoff. Utom af brist på läkare har dödligheten inom de svenska armåerna i föregående krig hufvudsakligast förorsakats af dåliga sjukhus (hvartill ofta uthus begagnats till och . med inom städer i hemlandet) och bristande ! sjukattiralj. Måtte man icke förgäta, att en uttågande armå måste vara beredd att innan kort finna en fjerdedel af sin numerär — stundom mindre, men icke sällan mera — på sjukbädden! Ej blott för våra vapens framgång, utan l. äfven på det att soldaten måtte ega fullt . förtroende till sitt gevär, hvaraf hans mod. och tillförsigt är i hög grad beroende, erfordras en synnerlig omsorg om armåns utrustning med hänseende till skjutvapen och i ammunition. Vid tiden för det orientaliska : kriget inköptes af regeringen 5000 belgiska ! gevär jemte 1100 studsare och pistoler, Å 4 4 Ika förmodligen ännu ändamålseniga; men har man för öfrigt, åtminstone för någon del af infanteriet, försett sig med gevär af den utmärkta konstruktion, som : t. ex. den preussiska armåen för nä nde begagnar? Det är godt och väl att vi sjelfva ; hafva en sinnrik vapenkonstruktör, som tid . efter annan lemnar oss nya modeller; men nn . N vå pp ? när det gäller krig, är detän bättre, trol: i, alt hafva vapen, hvilkas duglighet erfa-. renheten ådagalagt. Om ändamälsenlighe1 ten af de nyaste för svenska armån antagna 4 j . ; l gevärsmodellerna hafva vi äfvan hört åtskilliga tvifvelsmål framställda, och nyligen utfärdade ordres från r ringen sjelf hafva gifvit dessa en viss bekräftelse. Ehuru, sedan 1860, en ny modell (år 1563) blifvit antagen, och en betydlig tillverkning derefter blifvit beställd, har man lil i blott ånyo sett sig föranlåten att för nu erforderliga beställningar använda 1860. ärs modell, utån man har äfven af de till krigsrustningar anvisade tre millionerna nödgats använda 32.000 rdr till 4000 under a varande gevärs af 1863 års modell förän-!1 drande till kammarladdning. Detser besyn: nerligt ut att man ännu för få månader se, dan Icke kunnat hafva den förtänksamhet, att anbefalla gevärens få digande efter , den modell, som de för Dbegagnandet borde hafva, utan att man sålunda skulle ( j 1 l 1 utan nödvändighet ådraga staten en kostnad, som uppgär till inemot a:del af priset för hvarje nytt gevär. Detta påminner om de för några år tillbaka, med en kostnad af 10.000 rdr, rdigade yxor och förskinn åt regementenas timmermän, hvilka persedlar, strax efter det de blifvit levere-l, rade och innan de någonsin blifvit begagnade, , kasserades eller upphängdes till hvila i för-!1 råderna, emedan en förändring i timmert männens organisation och beklädnad då be-, l i 1 slutades. Äfven de nya yxor, som då efterträdde de kasserade, måste icke vara användbara, emedan nu icke mindre än 18,000 rdr blifvit till inköp af yxor anordnade. De pistoler lifregementets dragoner är 1853 11 erhöllo, och hvilka voro förfärdigade i ful -l4 komlig enlighet med krigskollegii af K. M:t i fastställda modell, befunnos vid generalmön1 j stringen odugliga och blefvo således likaledes till ingen nytta, Hvad beträffar 1860 års gevärsmodell, till hvilken man nu synes ega större förtroende än det man hyser för 1563 års modell; så hafva mot dessa gevär åtskilliga vigtiga anmärkningar blifvit framställda, bland andra den vigtiga, att de ej skulle kunna med lätthet . laddas, sedan några skott orenat pipan. Det vore illa, om dessa och andra felaktigheter vidlåda en modell, efter hvilken man nu l . TR an hand AL ADN AMMA vd 11