Aftonbladet – 23 april 1864, sida 3

midt 1 natten och mäste taga till Sönderborg för att efter några timmars väntan gå tillbaka igen! Nej, detta kan icke räcka många dygn! Folk drager sig ofta för att säga hvad de mena: men här fordras den sanna allmänna meningen.? Danska regeringen har, i framsta rummet med anledning af bombardementet å Sönderborg under den 9 April utfärdat följande cirkulärdepesch till sina sändebud vid de neutrala hofven: De allierade makternas kommissariers ätt och framfart i Slesvig hafva Å gifvit oss alltför ofta anledning att ullställa eder meddelanden angående den karakter som de tyska makterna hafva gifvit t invasionen, i trots af deras förutgångna förklaringar och utan afseende på de försäkringar, de tyckas hafva gifvit de neutrala hofven rörande deras afsigter. Nu finner jag mig försatt i nödvändighet att fästa eder uppmärksamhet på händelser af ett annat och ännu allvarligare slag och som icke inkränka sig till att trampa konungens rätigheter under fötterna, utan kränka folkrättens föreskrifter och mensklighetens första rundsatser. ?Högste befälhafvaren öfver preussiska armån har nyligen utan något slags föregående varning skridit till att bombardera den öppna och oskadlga staden Sönderborg. Fredliga invånare, qvinnor och barn, ha blifvit begrafna under ruinerna eller lemlästade af granatstycken, och de med sårade uppfyllda lasaretterna mäste utrymmas un-. der kulregnet. Nägra preussiska husarer hade om natten blilvit öfverrumplade af en liten dansk fdelning i byn Assendrup. För att hämas denna händelse, hvarför preussarne hade att tacka sina officerares försumlighet hafva de tändt eld på bondgårdarne, der husarerna hade varit inqvarterade, och, ej nöjda med att störta de fattiga bönderna i elände, slogo de en kordong omkring de: brinnande byggningarne för att hindra bohagets och kreaturens räddning undan lågorna. ?1 Jutland hafva de allierade armeerna öfverhopat inbyggarne med utskrifningar af alla: slag och ll den grad öfverdrifna att det för vissa trakter var alldeles omöjligt att uppfylla deras fordringar. ?De alierade generalerna fordrade att de danska myndigheterna skulle lemna sitt biträde till dessa utpresspingar, och när dessa afslogo att medverka till plundringen blefvo tio amtmän och borgmästare bortförda som fångar och transporterade till Rendsborgs istning, hvarest de redan hafva sultit mer än en månad. Oaktadt dessa redliga embetsmän blifva på alla sätt plågade och äro utsatta för alla slags kränkningar och umbäranden ångra de icke ett ögonblick att de hafva gjort sin pligt; men det är att befara att denna otroliga behandling snart skall kosta åtminstone en af dem lifvet. Jag kunde öka förteckningen på dessa skändligheter med många exempel, men jag skall inskränka mig till att till slut erinra, alt icke ens kyrkogården och de nationella minnesmärkena gå fria för fiendens vandalism. Konungens regering skulle visserligen vara berättigad att taga repressalier för detta barbariska krigföringssätt. Då den icke desto mindre har beslutat ej begagna sig af vedergällningens rätt, härrör detta derifrån alt den hyser den åsigten, att hvilka ursäkter man än kunde anföra för ett sådant förarande, skulle nationen dock komma att art känna bitter ånger öfver att hafva satt öfver lagar, dem man aldrig ostraffadt k er. Nutidens ogillande och historiens fördömelsedom är ett alltför hårdt straff för att det skulle falla oss in att föröka det. Vi inskränka: oss derföre till att anföra fakta: Europa och hela menskligheten skola döma. D..G. Monred. Om beskjutningen af Dyppel och Als uppställes denna beräkning: Det var den