Aftonbladet – 21 april 1864, sida 2

han förlorade i område. För öfrigt borde det till ersättning öfverenskommas, att de skandinaviska länderna (Sverge, Norge och Danmark) skulle -ega full frihet att sins emellan fastare tillknyta sina brödraband. Men på det att folkomröstningen måtte kunna fullgöra sitt värf, borde armåerna gå tillbaka öfver Elbe, man borde ej få ha någon truppstyrka på hertigdömenas jord. Invånarne i Holstein och Lauenburg skulle ega att förklara, huruvida de ville qvarstanna under konungens af Danmark spira eller ej. Och om de skilde sig derifrån, skulle de vara berättigade att gifva sig en styrelse efter eget val. Såsom man torde erinra sig, förklarade kejsar Napoleon nyligen i sitt bref till hertigen af Augustenborg, att han på intet sätt kunde förklara sig emot nationalitetsgrundsatsen. Frågan skulle genom en folkomröstning i hertigdömena Holstein och Lauenburg erhålla en med denna grundsats enlig lösning. Men uppenbarligen skulle Frankrike icke, trots sin goda vilja för Tyskland, kunna underskrifva en större eftergift. Kejsaren yttrade också vid kamrarnes öppnande den 18 Jan. 1858: Om Frankrikes politik uppskattas i Europa, såsom den förtjenar, är det derföre att vi ha den goda takten att icke blanda oss i andra frågor än dem, som omedelbart intressera oss, vare sig såsom nation eller såsom europeisk stormakt; jag har också tagit mig till vara för att blanda mig i frågan om hertigdömena, hvilken Tyskland nu agiterar; ty denna rent tyska fråga skall förbli sådan, så länge som Danmarks integrilet icke hotas.? (Forts.) VENRTERITN ÅDIATDEE DOE SIA