Aftonbladet – 21 april 1864, sida 2

hon då eller sedan någonsin med vett och vilja sagt mig en osanning. Men denna händelse qvarlemnade emellertid ett obehagligt intryck i mitt sinne. Visserligen misstänkte jag icke Zillah för att vara hjeltinnan i denna lilla intrig, ty dertill syntes hon mig alltför barnslig, alltför tafatt och obehaglig. Men likväl beslöt jag att från denna stund så litet som möjligt släppa Zillah ur ögonsigte och lagade så att hon ej mera fick göra sina skymningspromenader allena. Oaktadt all denna försigtighet visade det sig sedermera att jag ändå varit en rätt enfaldig och kortsynt ungdomens vårdarinna. Vi hade nu varit vid Holywood en hel månad och jag började undra om vi ej skulle återvända hem, helst Zillah var alldeles frisk och mera blomstrande än näåonsin förr. Mr Le Poer besökte oss som astigast ett par gånger; han hade alltid sgöromål i Dublin eller också besök att göra hos några vänner på landet4. Hans son var i hans frånvaro den styrande, som jag trodde, med hans medgifvande. Likväl bemärkte jag att dessa familjens ljus aldrig lyste på en gång och att faderns väntade ankomst alltid var ett tecken till mr Augusti försvinnande under några daar. Flickorna talade då ej heller om sin ror. Jag förmodade att misshälligheterna inom familjen lärt dem detta och undrade ej derpå. Det var emellertid en verklig lättnad för oss alla, då familjens öfverhufvud lemnade oss. De bref, som ankommo till honom, skulle alltid ligga qvar till hans återkomst, emedan han icke syntes särdeles angeläen att erhålla dem. För denna likgiltiget hade han, som jag sedan förstod, sina soda skäl. En gång kom emellertid ett ref adresseradt till honom, men med påskrift: SÖppnas af miss Pryor, i händelse af mr Le Poers frånvaro.4 Stor var min förvåning att i detta bref finna en betydlig banknot, synbarligen i största hast afsänd tillika med följande rader: